Nyheter

Gåsfesten 9 nov, 2019 09 November

Volontärarbete som tandläkare i Kenya

Årets gåsfest den 9 november 2019 inleddes med en rapport av ordföranden Margaretha Lindqvist
och inval av nya medlemmar. Därefter intogs scenen av tandläkare Margareta Parén som berättade


         
om sina erfarenheter som volontärtandläkare i Kenya. Hon har tidigare arbetat både på
östra och västra Grönland innan hon sökte sig till Kenya där hon ett flertal gånger har
arbetat i 4- eller 6 veckors perioder för organisationen Rotary Doctors.

Denna organisation grundades 1988 av Rotarianen och journalisten Lars Braw. Genom sitt nätverk
inom Rotary fick han svenska läkare att anmäla sig frivilligt till läkaruppdrag för att förbättra
människors villkor genom att ge bra sjukvård och förebyggande vård till familjer som inte har
tillgång till detta. Numera utgör läkare eller tandläkare basen i Rotarys Doctors  verksamhet.
Ca 50 läkare/tandläkare har varit i Kenya under årens lopp. Ett annat projekt för organisationen
har varit att finansiera tillgång till rent vatten. Att gräva en brunn kan kosta upp till 35.000 kronor
och kan då serva 500 hushåll. Förr hämtade man vatten i ett gyttjehål, nu kan man ställa sin hink
eller dunk under strålen med rent vatten. Det är många som är nöjda och glada - dessutom
minskar magsjukdomarna.

Då det gäller tandläkarverksamheten åker man ut till skolor med mobil tandläkarutrustning.
Nu i september/oktober fick flera skolor i Kismuområdet besök av Rotary Doctors tandvårdsteam
bestående av Margareta med sin assistent Patrick.Skoleleverna, som alla har skoluniform, får
information om tandvård och tandborstning. Sedan får de ställa sig på led för att screenas under
primitiva förhållanden utomhus.

        

       

Nästa dag är det behandling av de elever som har stora hål eller tandbesvär. Behandlingen görs då
i en skolsal och vanligast behandling är extraktion då tandskadorna är så stora.

De har stora problem med karies då de odlar mycket rörsocker i dessa byar. Margareta känner en
stor tillfredsställelse att på detta sätt kunna hjälpa till. Det betyder så mycket för dessa människor.
Hon skall nästa år åka iväg igen till Kenya och arbeta som volontärtandläkare.
 
Efter detta intressanta föredrag gick vi alla ned till restaurangen för att avnjuta svartsoppan, gåsen
med alla tillbehör och som avslutning skånsk äppelkaka med vaniljsås. Under middagen underhölls

    
vi av Peter Loguin, bassångare på Göteborgsoperan, som sjöng ett antal visor till eget
gitarrackompanjemang.

     

    

(text: CG Emilson,  bilder: M. Parén och CG Emilson) 

 

Kräftfest 30 aug, 2019 02 September

30 augusti, 2019
 
Ett drygt 40-tal gäster kom till GTS för att avnjuta årets kräftfest och ha trevligt.
Det var andra gången som GTS anordnade en kräftfest istället för vårfest.


   

Efter lite mousserande fördrinksmingel nere i salongen hälsade Margaretha Lindqvist oss
alla välkomna och berättade om att fuktskadan i golvet i köket lett till ett stillestånd för
Fridas Kettils restaurangverksamhet sedan 8 juli med många avbokningar i juli, augusti
och september som följd. Runt 20 september skall det dock vara klart igen för att
återuppta denna verksamhet. Vidare berättade Margaretha att en ny videoprojektor är
installerad i föreläsningssalen. Efter ytterligare några punkter där revisionsberättelsen för
2018 framlades och styrelsen beviljades ansvarsfrihet bjöd Margaretha oss ner en våning.

 

Där visade Ingela Åhman och Birgitta Jonsson från kvällens sponsor Neoss  företagets
implantatsystem för att ersätta förlorade tänder.

   

Inne i restaurangen hade Frida och medhjälpare trots avsaknad av köksdel lyckats duka
upp ett härligt dignande buffébord med ett stort antal läckerheter i kräftans tecken.
Stämningen i salen steg snabbt och ljudligt vid borden och alla njöt i stora drag. Anders
Holmén ledde allsången där vi sjöng ett flertal visor till kräftans lov. Kvällens fest blev
ytterligare ett fint minne att läggas till den långa raden av kollegiala fester på GTS.

    

   

(Text o foton: CG Emilson)

Avliden, Bengt Waldenström 23 April

 

      

Bengt avled i 23 april 2019, 93 år gammal.
Han blev vald till hedersledamot i GTS 1999.
Bengt var med och bildade Seniortandläkarföreningen SENT
och var dess förste ordförande. Under senare år har han
varit ansvarig för SENT´s hemsida och programfolder. Då
SENT firade sitt 20-årsjubileum 2013 gav Bengt en återblick
på föreningens tillblivelse och dess första år i en bildkavalkad.
Han har deltagit i SENT´s styrelse under alla åren.

Bengt var född 21 februari 1926 och efter  sin tandläkarexamen 1950
arbetade han som privattandläkare i Göteborg.
Han har även varit styrelseledamot i GPTF (Göteborgs privattandläkar-
förening) och i GTS.

Bengt var en mycket uppskattad och omtyckt såväl kollega som vän.


 

Dechargemötet 16 april, 2019 16 April

Tisdagen den 16 april, 2019 var det dags för dechargemöte. Ordföranden Margaretha
Lindqvist hälsade alla 40 medlemmarna välkomna denna aprilkväll. Thilanderfondens
stadgar presenterade för andra gången och medlemmarna godkände dem. Därmed går
bollen vidare till GTS´s valkommitté som nu får i uppdrag att hitta intresserade medlemmar
att vilja ingå i fondens styrelse. Gunilla Fornmark föredrog årsredogörelsen och gjorde
det på ett trevligt och humoristiskt sätt. Även det ekonomiska resultatet med ett litet
överskott för GTS under 2018 godkändes.

        Kvällen förläsare var Cecilia Bothorp, eventansvarig på Svenska

Ostindiska Companiet sedan många år. Hon berättade om ”Ostindiefararen Götheborg –
"ett äventyr”. Kompaniets många båtar hade Göteborg som hemmahamn trots att inget av
dem var byggd i staden. Ute i Europa hade porslinsfebern brutit ut i början på 1600-talet
och de flesta ostindiska kompanierna startade då och började handel med orienten. Porslinet
kallades även för det vita guldet och inhandlades och prydde många slott och herresäten i
Europa. Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 av tre herrar, Colin Campbell, som
hade kunskap om handel och andra ostindiska kompanier,  Nicklas Sahlgren som tillhandhöll
kapitalet och Heindrich König, som hade kontakterna. Ostindiska kompaniet verkade sedan
ända fram till 1813 och under denna tid gjordes 130 resor till orienten med deras skepp.
En resa tog ungefär 1,5 år och utgick från Göteborg med last av järn och trä till Cadiz.
Där byttes detta in till silver, som sedan transporterades via Batavia till Kanton i Kina. Där
hade européerna handelshus, s.k. faktorier, där de sålde och köpte in porslinsföremål.
Skeppet ”Götheborg” gjorde tre resor och på den tredje resan vid inloppet till Göteborg
gick hon på grund och sjönk den 12 september 1745. Först 1984 återupptäcktes fartyget
och man började dyka och hämta upp stora delar av dess värdefulla last av porslin.

     För att återuppliva denna verksamhet beslöt man sig för att bygga en fullskalig kopia av
skeppet ”Götheborg”. På varvet Terra Nova på Eriksberg fick man tillgång till stapelbädd nr 6.
Bygget startade 1993 och kom att ta 10 år. Kölsträckning av skeppet ägde rum 1995 och 2003
kunde skeppet sjösättas. Första färden gick till Kanton i Kina där ”Götheborg” mottogs med
pompa och ståt. 2007 återkom skeppet till Göteborg. Under de kommande åren gjordes flera
turer  med skeppet ute i Europa och till Baltikum. Den sista gjordes 2015 och sedan 2016
ligger ”Götheborg” vid hemmakajen vid Pir 4 på Eriksberg. Att man hitintills inte fortsatt beror
på att ekonomin för att hålla igång resorna ej går ihop.

     På 1700-talet behövde en ostindiefarare för att segla hela vägen till Kina runt 150 mans
besättning. På nuvarande skeppet ”Götheborg” var de ca 80 personer varav hälften var kvinnor
och hälften män. Hälften var oerfarna till sjöss och hälften var erfarna. Alla var tvungna att visa
att de vågade och kunde klättra upp i riggen. De arbetade i lag med 3 skift om 4 timmar,
dvs 2 pass per dygn.

     Framtiden för skeppet ”Götheborg” är tanken att det så småningom skall flyttas till
Masthuggskajen och på så sätt komma närmare centrum för besökare. Ekonomiska bidrag
kommer från staden och från näringslivet. Man kan besöka skeppet under vissa tider och
under sommarmånaderna varje dag. Det går även bra att anordna något event eller en middag.
Den som håller i denna besöksverksamhet är föreläsaren Cecilia Bothorp, som man kan ta
kontakt med om man är intresserad. ( cecilia.bothorp@soic.se)

(Text och bild: CG Emilson)
 

Allmänt möte 6 mars, 2019 06 Mars

Gemytligt och intressant möte med
fullsatt vinprovning.

Allmänna mötet den 6 mars, 2019 gick i vinets tecken. Trots en liten kostnad
blev antalet platser snabbt besatta och de 62 medlemmar som kom fick en
mycket trevlig afton. Då ett annat sällskap hade hyrt in sig i konferenssalen fick
ordförande Margaretha Lindqvist hälsa oss alla välkomna nere i stora festsalen,
där Frida med medhjälpare hade dukat upp för vinprovning. Men innan vi fick
börja smaka på innehållet i de fyra vinglasen berättade Margaretha vad som
hänt på GTS sedan sist. Hon nämnde därvidlag att kvällen sponsor var
Implant Solution som hade dukat upp sina produkter i ett hörn av salen.

En av punkterna på kvällens program var en första genomgång av stadgarna
för Birgit och Holger Thilanders forskningsfond. Dessa föredrogs av
Claes-Göran Emilson som tillsammans med Gunnar Bergenholtz och
Kjell Ludvigsson hade arbetat en längre tid med att skriva ihop stadgarna
i enlighet med testamentet. Även förslag på justeringar i några paragrafer
i GTS´s allmänna stadgar presenterades. Medlemmarna godkände
föreslagna stadgar och tillägg.
 
Därefter var det dags för GTS´s stipendiat Jack Hilon,
som berättade om resultaten av sin studie om ”influence of a single preoperative
dose of antibiotics on the early implant failure rate – a randomized clinical study”.
Han nämnde att tandläkarna i Sverige skriver ut 7% av all antibiotika. I sin studie
hade han 447 patienter som erhöll 963 implantat av fabrikaten Astra, Nobel och
Straumann. Preoperativt erhöll patienterna i testgruppen en engångsdos av 2 gram
Amimox antibiotika. Resultaten visade på 44 misslyckade fall men där man kunde
se att administrering av en engångsdos av antibiotika i anslutning till fixtur-
operationen gav en mindre frekvens misslyckande. 

 
   Kvällens föreläsare Ulf Wagner intog sedan scenen.
Ulf är både kock och krögare på Sjömagasinet och undervisar dessutom på
Institutionen för mat, hälsa och miljö vid Göteborgs universitet. Han berättade
om sin gastronomiska resa med viner från departementet Gironde i sydvästra
Frankrike kring staden Bordeaux. Regionen anses ofta vara världens mest
framstående för röda kvalitetsviner. Kännetecknande för vinerna är att de inte
görs av en enda druva, utan en blandning av druvor.
       Ulf började med en snabb exposé av historien om Bordeauxviner med
början från 300 år före Kristus då romarna började med vinframställning.
Ett annat år var 1152 då staden Bordeaux blomstrade tack vare vinproduktionen.
1855 började man klassificera vinerna i Bordeauxdistrikten Médoc och
Sauternes, en klassificering som fortfarande gäller. 1870 slog vinlusen till
i Bordeaux. Vinlusen (Phylloxera) är en art i insektfamiljen dvärgbladlöss
och är en från USA härstammande skadeinsekt på vinrankor. Denna vinlus
slog till stor del ut den europeiska vinproduktionen då den attackerade
rotsystemet. För att råda bot på detta ympade man in druvsorterna på
amerikanska resistenta rotstockar. Dessa vinstockar på amerikanska
rotsystem dominerar helt idag. 1935 grundade Baron de Roy, en fransk
vinodlare, Institut National des Appellations d'Origine (INAO) som blev
basen för franska vinlagar. Vindistriktet Bordeaux producerar idag 2,3%
av alla världens viner, 750 miljoner flaskor varav 241 miljoner går på export.
Den största delen av produktionen i Bordeaux består dock av enkla och lätta
röda viner för vardagsbruk (50-65% av produktionen). Vita viner från
Bordeaux utgör endast 11% och roséviner 4%. Det finns10.000 odlare som
ger arbete till 56.000 personer. Bordeaux har 57 delområden (appelationer).
Hörande till Bordeauxdistriktet är också området Graves strax söder om
staden Bordeaux. Här görs också till största delen röda viner. Inom distriktet
Graves finns dock de högt värderade söta vita Sauternesvinerna. Bland de
röda vinsorterna är Cabernet Sauvignon mest känd medan Merlot är den
mest använda. Andra kända druvsorter är Cabernet Franc och Petite Verdot.
 
Efter denna genomgång var det dags för den efterlängtade provningen av

    rödvinerna i de 4 glasen.
Vi luktade och smakade och försökte komma fram till vilket vin som hade
bäst doft och smak. Det var inte lätt trots att priserna på de fyra vinerna
varierade från 149 kr upp till det dyraste på 789 kr (Charteau Langoa Barton,
se vinlistan).
Till den goda middagen drack vi ett något enklare och billigare bordsvin från
Bordeaux (Chateau de Seguin) som också smakade gott och passade mycket
väl till maten. Det blev en minnesvärd kväll för oss alla GTS-are.

 

(Text: CG Emilson, foton: K Ludvigsson)