Nyheter

Brev nr 1 från Ordf John Bratel 12 Februari

Bästa GTS-medlemmar!

Jag är stolt och hedrad över det fina uppdraget Ni har gett mig. Vill också passa
på att tacka min företrädare, Margaretha Lindqvist för de fyra åren som hon har
lagt ner på GTS. Hon har gjort ett fint och mycket gediget arbete.

På något sätt så har cirkeln slutits för min del. Från att ha varit engagerad på olika
positioner i tandläkarsverige såsom Sveriges Tandläkarförbund, Svenska Tandläkare-
sällskapet, Tjänstetandläkarna centralt samt olika uppdrag på myndighetsnivå, så
har jag nu blivit ordförande i Göteborgs finaste odontologiska sällskap. Det är en
stor ära. När man kommer in i våra fina lokaler på Erik Dahlbergsgatan  9 så slås
man av de fina traditioner som GTS har, genom alla porträtt av tidigare generationers
ordföranden som hänger på väggarna. Man brukar ju ibland säga att det sitter i
väggarna. Det sägs ofta i ett negativt avseende. För att gå vidare så måste man
riva ner hela huset. Men i vårt fall, så finns det istället så mycket fint att vårda.
Så det är bara att försiktigt bygga vidare på det vi har. Som ny ordförande önskar
jag bygga på verksamheten vidare på dessa fina grunder, men också föra sällskapet
in i framtiden, så att våra unga tandläkare även fortsättningsvis vill vara med.

När jag 1975, som tandläkarstudent, för första gången satte min fot på GTS, så var
Malte Hultstam ordförande. Då var GTS också en lokalförening i Sveriges Tandläkar-
förbund. Det innebar också att tjänstetandläkarna, privattandläkarna och
universitetslärarna hade permanenta styrelseplatser i GTS. Sedan 2005 är dock
GTS återigen ett självständigt sällskap och alla dess medlemmar är just tandläkare
i föreningen.

Vem är jag då? Nybliven pensionär. Sammanboende med Annika. Två vuxna barn
samt dvärgpudeln Dani. Jag tog min examen 1977, och är specialist i orofacial
medicin samt docent vid Sahlgrenska akademin. Kom tidigt in i det som då var
sjukhustandvård, men som sedan 2018 är en specialitet.

GTS är ett sällskap för sociala aktiviteter, men är också en kunskapsbärare inom
odontologin med en fin kursverksamhet. Detta skall vi vara stolta över och
förvalta väl.

När denna pandemi någon gång tar slut, så hoppas jag att många hittar hit igen,
kanske bara för en öl och god social samvaro.

Vi ses på GTS!

John Bratel
Ordförande

 

 

 

Brev från Ordförande Margaretha Lindqvist 17 Januari

17 januari, 2022

Bästa GTS-medlemmar!

God fortsättning på det nya året 2022 vill jag önska er först av allt.

Efter en höst som öppnade upp för fler fysiska möten var förhoppningarna höga att även
kunna genomföra ett Högtidssammanträde den 22 januari i våra fina lokaler. Tyvärr satte
den exploderande omikron-smittan stopp för det. Som jag meddelat tidigare kommer själva
festligheterna att skjutas till ett senare datum då smittan lugnat sig. Däremot hålls ett
Högtidligt allmänt möte med styrelseskifte den 26 januari digitalt. Och jag hoppas alla som
kan loggar in och deltar. Möjlighet till middagskasse ges också, som jag nämnde i mitt förra
brev.
     Min ordförandetid har inneburit två normala år och två onormala år. Innan pandemin
kunde vi träffas och lyssna på intressanta föreläsare om allt från odontologi och brobyggen
i världen till vinkunskap och champagneprovning.  Tredje året hade vi Högtidssammanträde
innan pandemin stängde ner allt i mitten av mars 2020. Vi i styrelsen fick snabbt lära oss
att kommunicera via Zoom, vilket fungerat väl.  Ett par allmänna möten hanns med fysiskt
efter sommaren 2020 då restriktionerna lättat.
    Sen blev det åter nödvändigt återgå till digitala möten. Och då, mitt fjärde år, började
vi undersöka  möjligheten att till GTS införskaffa de digitala verktyg som behövs för att
själva streama möten och även spela in för de medlemmar som vill hålla sig uppdaterade
och höra föreläsningar. Vi i styrelsen har upptäckt att ni är ganska många som av olika
anledningar inte kan delta fysiskt även under normala tider. Denna utrustning finns nu på
plats sen förra september och har använts under hösten.
    Trots att vi i styrelsen upplevt ett enormt sug efter att ses vid fysiska möten och träffa
kollegor, så har ett antal medlemmar alltid funnits med digitalt. Och vi ser att denna
möjlighet blivit ett komplement även under mer normala tider. Vi hoppas naturligtvis snart
kunna ha fysiska möten igen.
    Det har varit lärorikt, intressant, spännande att försöka hålla igång GTS verksamhet
under dessa år. Och mycket roligt. Jag vill nu tacka er alla som gav mig förtroendet och på
olika sätt stöttat mig i min uppgift. Och tack styrelsen för ett mycket gott samarbete under
delvis knepiga omständigheter. STORT TACK.

Jag lämnar nu över ordförandeklubban till John Bratel.

Bästa hälsningar
Margaretha Lindqvist, ordförande GTS

 

Allmänt möte med julbord 2021 07 December

Inför årets sista allmänna möte med tillhörande julbord den 7 december utgick 
det ett meddelande att alla deltagare skulle uppvisa ett giltigt covidbevis för
att kunna vara med. Detta fungerade fint och över 80 medlemmar infann sig. 
Även denna gång sändes mötet ut digitalt till alla medlemmar men tyvärr
inträffade strul med podiets dator så att utsändningen låg nere en stund.



Efter sedvanliga mötesförhandlingar (se protokoll från mötet) berättade

   GTS stipendiat Malin Olsson Malm

om sin forskning som hade titeln ”On dental implant failure and patient-
related factors”. Denna avhandling bottnade i tandlöshet och om hur mycket
man blir påverkad av detta. Förekomst av tandlöshet i Sverige ligger på
0,3-2,3%. Tandlöshet påverkar både funktion, hälsa och utseende liksom
livskvalitet och socialt status. Den protetiska behandlingen vid tandlöshet
går ut på att ge patienten en återvunnen livskvalitet, ökad självkänsla och
förbättrad bettfunktion. Protetiska behandlingsalternativ är fastsittande eller
avtagbara proteser, tandstödda eller implantatstödda proteser. Slutsatserna
i hennes avhandling om implantatmisslyckande var att implantatförluster
inträffade i 9% i behandlade käkar. Då det hände var det vanligast med
tidig implantatförlust. Överkäken drabbades oftare än underkäken och
implantatets yta hade stor effekt på förekomsten av implantatförlust.
Flera anamnestiska och kliniska faktorer hade koppling till en ökad
sannolikhet för implantatförlust. Genuttryck kring implantat som uppvisar
omfattande benförlust bekräftade den kliniska bilden av inflammation och
bennedbrytning.

      Därefter var det dags för nästa GTS-stipendiat att inta talarstolen.

     Christina Mejersjö projekt hade titeln

”Förebyggande bettfysiologisk hälsoinformation”. Hon berättade att
ca 7% av 18-åringarna hade smärta i ansiktet och då det gällde huvud-
värk hade 7% det dagligen och ca 42% någon gång i veckan. Käkdys-
funktion kan ofta vara en anledning till detta. Det finns riskfaktorer för
käkdysfunktion såsom parafunktion i käkarna, bitning i extremlägen,
nagelbitning på dagtid samt aktivitet under sömn med bitning och
tandgnissel. Tugga tuggummi är ett arbete som även kan ge huvudvärk
och knäpp i käkleden.
     För att förebygga käkbesvär och huvudvärk startades en studie som
bestod av ett program för att informera vad som kunde göras för att
förebygga och lindra besvären. I studien, som inte är avslutad ännu,
inkluderades 740 flickor. Förhoppningen var att det skall löna sig att
informera om hur käksystemet fungerar och om riskfaktorer för besvären.
Vidare att informationen skulle kunna minska frekvensen av ansiktsvärk,
gapsvårigheter, huvudvärk och upplevd käklåsning så att lidandet i
tonåren av sådana besvär inte ökar som det brukar. I detta informations-
arbete i skolorna skulle även fluortandsköterskor kunna deltaga. Christina
sade att så här långt hade de sett en gynnsam och positiv effekt av sin
hälsoinformation.

       Därefter var det tandläkare Per Rehnbergs

tur på podiet. Han inledde med att säga att han som tandläkare hade
gjort de flesta misstag man kan tänka sig och dessutom i 12 länder.
Han berättade att han under 30 år arbetat som egen privattandläkare,
arbetat i gruppklinik, som tandvårdschef i Praktikertjänst och som
koncernchef för Colosseum i Norden. Under de senaste 3 åren har han
suttit i koncernledningen för Colosseum i Schweiz som har växt från
8 länder till 12 och med en omsättning som gått från 3 miljarder till
12 miljarder. Han var före det med som uppstartare för ”Snö Clinics”
i Abu Dhabi. Hans fördrag hette också ”Dentala reflektioner från Abu
Dhabi och några andra ställen”.
       Abu Dhabis tandvårds marknad är kraftigt överetablerad och många
konkurrerar om patienterna, de flesta investerar mycket i marknadsföring.
Samtidigt är den kollegiala gemenskapen dålig och många diskrediterar
varandra samt översäljer terapier som kanske inte alltid behövs.
Snöklinikens framgång blev att de skapade en transparens. De la mycket
tid på det kommunikativa och att alltid ge patienten alla alternativ, risker,
prognos och garantier. Om en ny patient hade ett stort behandlingsbehov
rekommenderade kliniken alltid patienten att ta ett ”second opinion”
(patienten fick med sig röntgen, 3D scans mm) hos någon annan klinik.
Om de kom tillbaka så ersattes undersökningskostnaden från den klinik
patienten valt. Snökliniken satsade också mycket på att höja assisterande
medarbetares status, vilket inte alltid var fallet i regionen. För att kunna
verifiera kvalitet standardiserades dokumentationen. Alla patienter 3D
scannades och behandling dokumenterades alltid med till exempel IO
bilder på före/under/efter preparation samt bilder på torrläggning/matris
före restorativ behandling. Per avslutade med några, kanske för några
provocerande, tankar om framtiden. Att kraven på dokumentation och
kommunikation kommer att öka. Man måste kunna påvisa reell kvalitet
(inte bara nöjd patientkvalitet). Specialisering kommer att öka såväl
som delegering. Kliniker blir större med multidisciplinära miljöer och
med arbetsflexibilitet. Vinnare är de som kan balansera stordrift men
behålla en personlig arbetsplats. Transparens om pris och kvalitet behöver
bli bättre. Digital teknik, AI och ny teknik går inte att säga nej till. Tand-
vården blir en del av hälso- och sjukvården, fee-for-service kommer till
stor del att ersättas av kapiteringslösningar. Om branschen (tandvårdarna)
vill ha kontroll över kvalitet måste vi samarbete mycket bättre och sluta
polarisera mellan olika arbetsgivare och försäkringslösningar – om vi
misslyckas blir vi marionetter med liten kontroll över vår kvalitet. Per ger
exempel från UK, Frankrike och Nederländerna som tappat delar av den
odontologiska kontrollen och styrs mer av försäkringssystemet, typ
”en rotfyllning av molar får ta 30 minuter”. Han avslutar med att GTS
har en viktig funktion att fylla som mötesplats för oss tandvårdare så
vi kan leda utvecklingen.

    Därefter var det dag för det stora inbjudande julbordet som Frida och
medarbetare hade dukat upp i biblioteket. Lucia med tärnor kom och
sjöng och stämningen bland deltagarna var på toppen vilket lovade gott
inför den kommande högtiden.

(Text: C.G. Emilson och P. Rehnberg. Bilder: A. Basic och M. Lindqvist)

Allmänt möte med gåsfest 2021. Referat 16 November

Till GTS´s årliga traditionella gåsamiddag den 5 november kom denna gång 27 personer
som hälsades välkomna av ordföranden Margaretha Lindqvist. Efter information och
inval av nya medlemmar äntrade

 
     tandläkare Anders Jonsson estraden och gav en fin exposé

över ämnet ”Tandvårdsstöd och politik – går det ihop?”. Anders är f.n. utbildningschef på
Praktikertjänst och har tidigare haft privatklinik på Hisingen i Göteborg och har även varit
ordförande i Göteborgs Privattandläkarförening.
      Tandvårdsstöd i olika former har genom åren varit en nationell fråga och Anders tog
som utgångspunkt året 1974 då den storskaliga subventioneringen av tandvården infördes.
Då kom etableringsstopp för privattandläkare, fast taxa för tandvårsåtgärder, dvs statlig
prisreglering samt att Försäkringskassan blev ansvarig myndighet för utbetalning av
tandvårdsersättningen till tandläkarna. Förtroendetandläkare anställdes i varje län. Det
året var det ungefär 30% av den vuxna befolkningen som hade avtagbara proteser och
endast 25% blev kallade till revisionsbesök.
      1995 inträdde Sverige i EU och det blev möjligt för svenska tandläkare att arbeta i
utlandet. Fram till mitten av 90-talet uppkom ett överskott av utbildade nya tandläkare
som hade svårt att få arbete i Sverige. Då var det många som gav sig iväg. England blev
särskilt populärt att åka till.
      1997 beslöt politikerna att tandteknik, som också varit prisreglerad, skulle släppas
loss från försäkringskassan och det blev en fri marknad på detta område. 1999 beslutade
sen regeringen att det åter skulle råda fri etableringsrätt för tandläkare och samtidigt
blev det även fri prissättning för tandvård.
      Nästa stora reform som politikerna beslutade om kom 2003 då det blev billigare för
pensionärer 65+ att erhålla tandvård. Detta visade sig snabbt i statistiken för tandvårds-
utgifter i olika åldersgrupper där kostnaden sakta steg med ökad ålder. Men några år
före 65års ålder sjönk tandvårdskostnaderna märkbart för att efter 65 år ökade mycket
kraftigt. Dagens tandvårdsstöd implementerades 2008 och har sedan dess genom
politiska initiativ justerats i vissa delar. Så t.ex höjdes åldern för den kostnadsfria barn-
och ungdomstandvården till 20-23 år beroende på region genom budgetförhandlingar,
ofta mellan vänstern och socialdemokraterna.
      Hur ser det ut idag? Anders menade att tandvårdsstödet har blivit mer heltäckande.
Dock anser många patienter att det fortfarande är för dyrt att gå till tandläkaren.
Regeringen tillsatte av bland annat det skälet en ny tandvårdsutredning 2018 som leddes
av Veronica Palm och som lade fram sin utredning i våras. I denna föreslogs bl.a  att en
undersökning hos tandläkare skulle endast få kosta 200 kronor. Utredningen har varit
ute på remiss och ligger nu på regeringens bord.
      Avslutningsvis berättade Anders att merparten av patienterna har låga tandvårds-
kostnader och endast en liten andel har höga till mycket höga kostnader. Medianvärdet
ligger på ca 1.400 kronor per år och patient. Totalt omsättes 30 miljarder per år och där
staten står för ca 7 miljarder.
      Välinformerade gick vi ned till festvåningen till den inledande svartsoppan som de
flesta prövade på. Stämningen och sorlet i salen steg snabbt då alla ville berätta och prata
om både dåtida och nutida intressanta spörsmål. Anders Ewert tackade för oss alla för
den trevliga GTS kvällen.

 

(Text: CG Emilson, Foton: A Basic och H Ottosson)

 

Allmänt möte 30 september, 2021 10 Oktober

   I sitt välkomsttal nämnde ordförande Margaretha Lindqvist
att på grund av pandemin blev årets högtidssammanträde i januari inställt. Nu när
de allmänna restriktionerna nyligen släpptes i Sverige kunde vi åter träffas fysiskt i
GTS trevliga lokaler.

   Över 70 personer
hade hörsammat denna inbjudan. Vid detta minihögtidssammanträde kunde vi så
äntligen gratulera 2020 års Elanderpristagare. Samtidigt var det premiär för vår
installerade utrustning i konferenssalen för digital utsändning av mötet.

 
Alla medlemmar hade fått en länk för att kunna koppla upp sig och på så sätt deltaga
i mötet hemma vid datorn. Hur det mottogs och fungerade kommer att bli intressant
att ta del av. De som inte hade möjlighet att deltaga den 30 september kan fortfarande
gå in på länken, som skickades ut före mötet från GTS kansli, och ta del av vad som
sades. 

  Kvällens sponsor
var företaget DentFriends, ett företag som hjälper fristående dentalkliniker att uppnå
samma fördelar som större privata kedjor. De nämnde som exempel bättre inköpspriser
än vad en enskild klinik kan få utan att behöva lägga tid på att förhandla om detta,
prissättningsstöd, samt kunskapsdelning och nätverk med medlemsträffar, mm.
Redan idag hade de fler än 180 kliniker anslutna i landet som kunder. Intresserade
GTS medlemmar fick också ett generöst erbjudande med 0 kronor i startavgift och
0 kronor i årsavgift första året. Detta gäller endast under oktober 2021.Vill man veta
mer kan man gå in på www.dentfriends.se alternativt kontakta Emma Borggren
(08-50235009) som var en av de tre representanterna på mötet. Övriga represen-
tanter var Johan Bergström Hyldahl och Sofia Hasselberg.
 
    Sedan var det dags för Elander-
pristagaren professor emeritus Claes Reit att intaga scenen där han blev
gratulerad av ordföranden med blommor. Margaretha nämnde att Claes hade
bakom sig ett långt yrkesliv fyllt med undervisning, forskning och klinik och
många studenter fick lära sig mycket om pulpans inre väsen och etiskt förhåll-
ningsätt inom vården. Claes tillhörde den första kursen som examinerades från
den nyöppnade odontologiska fakulteten i Göteborg. Efter några år började han
på endodontiavdelningen i Göteborg, en avdelning som han blev trogen till sin
pensionering.
 
För sin prisföreläsning hade Claes valt som rubrik ”50 år i rotkanalen – dags att
komma upp”. Med sitt medryckande filosofiska sätt berättade han utan bilder om


dessa år, några gånger med exempel skrivna på blädderblocket. I sina filosofiska
betraktelser utgick han från Aristoteles idé om olika former av kunskap: episteme
(teoretisk kunskap), techne (praktisk yrkeskunskap) och fronesis (praktisk klokhet).
Ur en pedagogisk synvinkel möter de olika kunskapsformerna olika svårigheter för
lärande och måste närmas med skilda metoder. Hur lär man sig exempelvis ett
praktiskt kliniskt hantverk som att instrumentera och försegla en rotkanal?
   I utövandet är en stor del av kunskapen ”tyst”, det vill säga den kan inte uttryckas
i ord och låter sig svårligen traderas. Jämför exempelvis med Cremonensarnas
fiolbyggen. Deras tysta kunskap har inte kunnat föras vidare och deras konst har gått
förlorad. Den praktiska kunskapens pedagogik är ofta oreflekterad vid de akademiska
lärosätena och bör bli föremål för mer forskning. Claes avslutade med att ge några
reflektioner hur den ”gode tandläkaren” bör vara beskaffad. Utgångspunkten var även
här Aristoteles och hans teorier om moral, karaktärsdrag och dygder.
 
Därefter drog vi oss ned till de vackert dukade borden i festsalen där vi blev undfägnade
en delikat måltid med en krämig jordärtskocksoppa som entrérätt, följt av en härlig
lammrostbiff med sufflé på palsternacka och potatis. En toscacheesecake med blåbär
avslutade det hela.

Styrelsen hade med anledning av Elanderpristagarens stora jazzintresse  lyckats

 


engagera ett mindre band "Three for two" bestående av musikerna Martin, Jan och
Erik och med en duktig sångerska, Anna Maria. De spelade många jazziga musik-
stycken varav vissa tillägnades pristagaren Claes Reit. De fortsatte med fler kända
melodier, vilket ledde till att många deltagare gick upp på dansgolvet och tog sig
en sväng. Nöjda och glada gick vi hem i den mörka Göteborgska natten.

(Text CG Emilson, foton M Lindqvist)