Nyheter

10 mars 2016 11 Mars

Resistenta bakterier i fokus på årets första allmänna möte

GTS´s nye ordförande Bengt Hasseus hälsade alla välkomna till årets första allmänna möte den 10 mars 2016. Bengt började med att avtacka Anna Brogren med blommor och kuvert för hennes två fina år som ordförande. Han nämnde sedan att kansliet kommer att flytta till annan lokal i huset samt att ventilationen behöver ses över.

   Företaget Prodentor var kvällens sponsor och vd för företaget Niels Rask berättade om deras affärsidé. Denna går ut på göra det enklare och billigare för små tandkliniker att göra inköp av olika dentalmaterial och varor. Företaget har idag över 380 privata tandkliniker som medlemmar och kan därigenom  förhandla fram lägre priser på dentala inköp.

   Därefter var det David Öhmans tur att som GTS stipendiat berätta som sin forskning som handlade om perfusion i strålbehandlat käkben. År 2010 diagnosticerades 1270 fall av huvud-halscancer vilket utgjorde 2,3% av alla cancerformer. Det har skett en 11%.ig ökning mellan 2008-2013. I västvärlden är huvud-halscancer den 5-6 vanligaste cancerformen. Femårsöverlevnaden ligger på 67%. Vid strålningsbehandling ges en dos mellan 45-70 Gy vilket konventionellt innebär 2 Gy per dag 5 dagar per vecka i totalt 7 veckor. En biverkan kan vara risken för osteoradionekros (ORN) som ökar vid doser över 50 Gy. Det är svårt att ställa diagnos tidigt av ORN och därför svårt att sätta in behandling tidigt. Att mäta genomblödning i strålad vävnad kan vara ett sätt att tidigt kunna ställa diagnos på ORN och målet med Davids forskning är att hitta en metod som mäter perfusionen. Han utvärderar en apparat (O2C) som kombinerar spektroskopi och Laser-Doppler. Denna mäter mängden erythrocyter och haemoglobin till vävnaden.

    Kvällen huvudföreläsare var docent Christina Åhrén, infektionsläkare och klinisk mikrobiolog på Sahlgrenska. Titeln var ”Resistenta bakterier i Sverige och i världen – problem eller inte?” Hon arbetar idag med STRAMA (Samverkan mot antibiotika resistens). En bakterie kan bli resistent naturligt eller genom förvärvad resistens.  Resistens har alltid funnits och är en skyddsmekanism hos bakterierna men kan även uppkomma genom mutationer. Resistens kan spridas genom celldelning, överföring av genetiskt material mellan bakterier eller att resistenta stammar överförs mellan individer. Antibiotika driver resistensutveckling i negativ riktning genom att resistenta bakterier anrikas och sprids i närvaro av antibiotika. Antibiotika används inte bara inom medicinsk vård utan även inom veterinärmedicin och jordbruk. Antibiotika på recept har visat en minskning i Sverige och också hos tandläkarna som i VGR står för 6,5% av recepten. Antibiotikaresistens är en tickande bomb och kostar för de som drabbas mycket lidande och pengar. I Europa dör årligen ca 25 000 personer av resistenta bakterier. Christina har fokuserat sitt arbete på multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamase)-bildande bakterier. Dessa ökar i hela världen och Sverige hade förra året 116 fall med ESBL bakterier. De kommer oftast genom import (patienter, resenärer, livsmedel). Ca 30% riskerar att bära på resistenta bakterier efter utlandsresa, t.ex från Thailand, Indien eller norra Afrika. Christina nämnde att vi kan inte stoppa men kanske bromsa utvecklingen genom goda livsmedelsrutiner, t.ex rent vatten, god handhygien och goda vårdhygienrutiner. Samt inte minst att använda vid behov rätt antibiotika med rätt indikation och med rätt dos och längd på användandet.

Efter föredraget gick vi ner till festvåningen där GTS bjöd på härlig fiskmiddag.

(vid pennan C.G. Emilson)

Högtidssammanträdet 2016 16 Januari

Trevlig avslutning på Annas ordförandeperiod

Värmesystemet fungerade inte och det var ordentligt kallt i föreläsningssalen när ordföranden Anna Bogren hälsade oss alla välkomna till 2016 års högtidssammanträde. Kvällen startade med ett extraval av ny ordförande för GTS och Bengt Hasseus valdes. Därefter startade själva högtidssammanträdet. Anna presenterade vad styrelsen i dess olika delar genomfört under 2015 och att presentationen av GTS stipendiater (forskningsrapporterna) fallit väl ut. Vidare berättade Anna om de kvällskurser som GTS arrangerat under hösten 2015, om de som kommer att äga rum under våren samt att GTS har fått 45 nya medlemmar 2015. Anna avslutade sin ordföranderapport med att säga att det på GTS finns plats för stor kollegial värme, umgänge och många skratt.

Därefter presenterade GTS´s förste sekreteraren Emina Cirgic sin intressanta årsrapport med fina bilder och vi fick en god översikt av allt trevligt som hänt på GTS under 2015.

            Efter inval av nya medlemmar och utdelninga av forsknings- och resestipendier blev det styrelseskifte. Anna överlämnade ordförandekedjan till Bengt Hasseus som tackade för förtroendet att leda GTS under 2016.  Samtidigt tackade han Anna för hennes fantastiska arbete med att vitalisera sällskapet och få så många medlemmar att komma till de olika aktiviteterna.

    2015 års Elanderpristagare, käkkirurgen och docenten Bertil Friberg, intog sedan scenen och höll sin prisföreläsning över ämnet ”30 år på Brånemarkkliniken”. Han berättade att genombrottet för orala implantat enligt Brånemarkmetoden kom under ett möte 1982 i Toronto, en klinisk metod som sedan fått en enorm spridning i hela världen. På Brånemarkkliniken, som startade 1986, har både den kliniska och forskningsmässiga biten varit stor. Sedan starten har över 11.000 patienter behandlats och >400 vetenskapliga rapporter har publicerats. I sitt eget forskningsarbete intresserade sig Bertil i början för hur många implantat som misslyckades innan de kom till den protetiska behandlingen och hur möjligheterna var att sätta implantat i den posteriora maxillans speciella benkvalitet och inte minst i osteoporotiskt ben. Undersökning av benkvalitet och implantatstabilitet ledde till avhandlingen 1999. Ett stort antal vetenskapliga rapporter har handlat om test av olika titanskruvars makrodesign och i viss mån mikrodesign, samt kliniska rekommendationer om dess handhavande. Andra intressanta iakttagelser har visat att äldre personer (medelålder 76 år) som fått implantat hade en minskad mortalitet på 6,8% jämfört med kontrollpersoner utan implantat och med tandförluster. För yngre personer runt 60 år var det tvärtom – 4,6% högre mortalitet. Detta antyder att det kan vara farligt att tappa tänder i något yngre år. Bertil avslutade med att påvisa goda resultat med implantat på patienter med svåra systemsjukdomar samt säga att idag finns det ingen absolut kontraindikation för orala implantat på sjuka patienter.

       Nere i festvåningen blev det sedan musikunderhållning med Göteborgs Bellmantolkare Martin Bagge. Martin, som är både sångare, musiker, kompositör och arrangör har sedan början på 1990-talet specialiserat sig på den tidiga svenska visdiktningen med utgångspunkt i Bellman. Medan vi smuttade på fördrinken till bords sjöng och spelade Martin på både luta och gitarr visor ur Bellmans rika epistelskatt. Som förrätt bjöds vi på hummerravioli som följdes av brässerad oxkind som varmrätt. Vid desserten med marängbakelse och färska bär med grädde blev det dansunderhållning med tandläkarstudenternas herrbalett Borrsvängarna som tog ut svängarna ordentligt under stort jubel.

          

         

     

(3 febr 2016. Emilson)

Allmänna mötet 9 december 09 December

Strålande avslutning på GTS säsongen

Konferenslokalen var helt fullsatt och många stod på väntelistan när ordföranden Anna Bogren hälsade alla välkomna till årets sista allmänna möte den 9 december 2015.

Anna visade bilder och berättade om alla trevliga möten som varit på GTS under året. Hon tackade och berömde Frida och Peter för deras fina insatser med restaurangen.

 

 

 

 

 

 

 

Kassaförvaltare Birger Rockler rapporterade om den ekonomiska situationen för GTS och framhöll att den ser ljus ut för 2016. Efter inval av nya medlemmar och val av styrelse och olika funktionärer presenterades årets Elanderpristagare Bertil Friberg, docent på Brånemarkkliniken.

   

Kvällens sponsor var pharmaföretaget Meda. Ingela Ohlsson talade om munvårdande produkter som hjälper mot dålig andedräkt (halitosis). Detta är ett problem för många och som är ett bortglömt socialt handikapp. Dålig andedräkt bildas av vissa bakterier i munhålan som frigör olika svavelföreningar. Ett ämne som kan neutralisera de illaluktande svavelgaserna är zinksalter ofta i kombination med ett bakteriedödande medel. Ett sådant medel är SB12.

   

Därefter var det GTS stipendiat Maisa Wallman-Rydén som berättade om dentala ”coping” strategier i relation till tandvårdsrädsla, en av våra vanligaste rädslor. ”Coping” är en psykologisk term som beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt krävande situationer. Från 358 insamlade enkäter på Odontologen utvärderar Maisa hur patienterna (medelålder 56-58 år) med en hög grad av tandvårdsrädsla klarar av sina besvär. En vanlig och troligtvis viktig ”coping” strategi var att ha ett optimistiskt tänkande.

   

Kvällen höjdpunkt var Carl Jan Granqvist som är född 1946 i Örebro och är en svensk krögare, vinkännare, TV-profil och professor emeritus i matkonst vid Norsk hotellhøgskole i Stavanger. Han intog scenen och gav en inspirerande och humorfylld föreläsning om munhålans potential för lusta och äckel. Han sade att det var fantastiskt att få komma en mellandag som denna till GTS eftersom den 8 december var det 389 år sedan drottning Kristina föddes och den 10 december är det Nobeldagen och stora festligheter i Stockholm där 1300 gäster äter och 400 miljoner tittar på.

Carl Jan berättade att han studerade  konsthistoria och etnologi vid Stockholms universitet 1967–1968 och fick sin yrkesutbildning på restaurangskolan i Örebro 1969-70 samt internutbildningar på Operakällaren (1970–1972) och Vin- & Spritcentralen (1972). Han ville bli krögare och 1972 övertog han vid 25 års ålder Grythyttans gästgivaregård i Bergslagen som källarmästare. Dit bjöd han in sina vänner från studieåren i Stockholm till härliga fester i lustans tecken. Han blev pionjär i Sverige för den franska saperemetoden, som innebär att man vid kompositionen av en måltid utöver smaksinnet även tar hänsyn till gästens alla andra sinnen. Han ansvarade för att bygga upp Restauranghögskolan i Grythyttan och hjälpte till att bygga upp Måltidens hus, som är en byggnad som ursprungligen användes vid världsutställningen i Sevilla 1992. Under 80-talet höll han ”Cordon bleu” kurser på Grythyttan under en vecka på somrarna dit många prominenta som matälskande gäster kom för att låta sig inspireras av mat, vin och det goda livet. Han framhöll att champagne var en gudomlig dryck när den än intogs på dygnet. Vidare berättade han att drottning Victoria i England gillade champagnens bubbel och var den som gjorde champagnedrickandet populärt inom hovet. Den engelska aristokratin följde efter och spred därefter seden till alla sina kolonier. Carl Jan åker tåg när han reser. Han beställer då alltid en bestämd sittplats i första klass med ansiktet i färdriktningen och kunde inte förstå att någon resenär kunde resa sittande baklänges i första klass. Carl Jan var pionjär och drivande kraft när ett akademiskt träningsprogram startade 1992 vid universitetet i Örebro i ämnet kulinarisk matkonst och måltidsvetenskap. Sedan dess har mer än 3000 studenter gått utbildning till kock, servitör och sommelier. Carl Jan berättade att ordet sommelier då var ett nytt ord som nästan ingen hade hört. På Campus Grythyttan har flera av restaurang- och hotellbranschens främsta svenska företrädare gått och blivit inspirerade. Efter föreläsningen fick han varma applåder. Han hade med sig ett antal exemplar av sin bok ”Carl Jans Klassiker” som han sålde och signerade.

       

Mätta med Carl Jans fabulerande om måltidens estetiska gestaltning gick vi med våra sinnen för att få fler minnen ner till restaurangen där ett dignande julbord väntade på oss i biblioteket. Anna passade på att tacka Frida och Peter för det härliga julbordet.

            

Lucia med uppvaktning sjöng för oss bl.a följande Staffanvisa med odontologisk anknytning:

Staffan är en stor bruxist, han ligger i familjetvist,  Femte tanden apelgrå, den tränar Staffan kronprep på. Staffan han har fått pulpit, annars kommer man ej hit. Staffan får en helkeram, den framställs genom CAD och CAM. Staffans åtta den skall ut, tuber fick ett snopet slut. Staffan tar ett OPG, bitewing orkar han ej med
Staffan fick ett implantat, nu skall han tugga julemat. Framtiden syns enbart ljuv med nya tänder på en skruv. Men denna behandling blev en nit ty Staffan fick periimplantit. Men tänderna skall gnistra och skina, gossar låt oss putsa på dina. En gång blott om året så till tandläkaren vi gå.

(vid pennan: CG Emilson)

Grandios gåsfest 07 November

Grandios gåsfest när är den är som bäst.

GTS gåsmiddag den 7 november 2015

Ordföranden Anna Bogren hälsade alla välkomna till kvällens möte med efterföljande gåsfest. Efter att ha presenterat styrelsen berättade hon om allt trevligt som hänt på GTS möten under 2015. Under året har GTS fått 40 nya medlemmar vilket var glädjande. Anna nämnde att högtidssammanträdet blir den 16 januari 2016 och presenterade sedan stadgarna för Toreskogs fond. Därefter skedde utdelning av en guldnål med ordet GTS 1893 inramat av en bladkrans till GTS´s hedersmedlemmar Vasile Cucu, Claes-Göran Emilson, Ingvar Olemyr, K-G Olsson, Birgit Thilander, Bengt Waldenström och Ingegerd Wieslander.

                    

Kvällens sponsor var företaget Philips som representerades av Peter Moberg, försäljningsansvarig i Norden.

      Han berättade att Philips startade 1891 och har idag 105 000 anställda i hela världen. Företaget har tre ben där 33% utgörs av produktion av lampor, 44% healthcare och röntgenutrustning och 23% av  ”cosumer lifestyle”. I den sistnämnda gruppen återfinns ”Oral healthcare” med elektriska tandborstar och ”airfloss” för approximal rengöring. Philips Sonicare eltandborste har hög hastighet, bred vinkling och finns i 4 färger medan Sonicare Airfloss rengör approximalt med en kombination av luft och vatten.

      Därefter var det professor Gunnar E Carlssons tur att intaga scenen. Med stor entusiasm berättade han om sin odontologiska levnadsbana. Född och uppvuxen i Umeå gjorde han sin militärtjänstgöring på I 20 i Umeå. Att han blev tandläkare berodde på slumpen i lumpen. De ville att han skulle bli officer men det ville ej Gunnar. Han skrev till kungen att han istället ville bli tandläkare. Och så blev det. På tandläkarhögskolan på Holländargatan i Stockholm fanns det tre studerande på kursen med namnet Gunnar Carlsson och för att skilja dem åt lade Gunnar till ett E (Erik) till sitt namn. Som nybliven tandläkare fick han arbete i Lycksele i Lappland där han fick se kariesträsket på nära håll. Ett par helproteser i veckan blev det då det ej var så ovanligt att få en protes vid konfirmationen eller till bröllopet- 1955 var han med om tandmönstring i Boden. En tredjedel av de unga 19-20-åriga rekryterna fick sina tänder utdragna och efter 3 månader fick de helprotes. 1956 startade tandläkarutbildningen i Umeå och Gunnar kom dit 1957 för att få en specialitet och forskarutbildning i protetik. Efter 6 år 1963 fick han tjänst på bettanalysavdelningen, fortsatte att forska och disputerade 1967 i ämnet protetik. En månad senare gick färden till den nya tandläkarhögskolan i Göteborg där Gunnar blev utnämnd till laborator/professor i klinisk bettfysiologi. Tjugo år senare blev han  professor i protetik (1987-1995). Gunnar var handledare för 25 doktorsavhandlingar och var dekanus för fakulteten 1974-77 och 1987-1990. I Göteborgs tandläkarsällskap höll han kurser med Gösta Johansson och Erik Nilsson bl.a om misslyckade fall, dvs fall med oväntad utgång. Inom ämnet protetik var Gunnar stolt över det fina samarbetet med Brånemark samt att det går fint att göra bra protetik utan ansiktsbåge.

     Med stor entusiasm fortsatte sedan professor Birgit Thilander att prata om sin omväxlande och intressanta odontologiska bana, om hur det är och har varit att vara kvinna i den mansdominerade akademiska världen. Tillsammans med sin make Holger startade de en privatpraktik i Dalarna. Att bli länsortodontist lockade Birgit och hon tog kontakt med professor Lundström i ortodonti i Stockholm för att få komma till hans avdelning och utbilda sig.  Men Lundström var ytterst tveksam att anta en kvinnlig tandläkare. Så 1954 åkte Birgit på eget bevåg till Wien på tre månader och inhämtade kunskaper om aktivatorer. Med ett intyg på fickan uppsökte hon Lundström igen och blev på nåder antagen att arbeta oavlönad i en termin på halvtid. Men Birgit höll sig kvar termin efter termin och fick så småningom sin specialistexamen i ortodonti. Samtidigt började hon sin forskarkarriär. Även hennes make Holger specialiserade sig i kirurgi och forskade och 1961 disputerade Birgit och Holger dagarna efter varandra. När de flyttade från Stockholm till Umeå var Birgit den ende ortodontisten norr om Uppsala. 1969 kom Birgit till Göteborg som professor i ortodonti och var då den första kvinnan i Sverige att bli professor inom odontologi. Under sin tid som chef på avdelningen var hon handledare för 19 avhandlingar och av de som disputerade blev 8 sedemera professorer. Birgit avslutande med att säga att hon fortfarande är vetenskapligt aktiv med fokus på craniofacial växt och utveckling.

    Både Birgit och Gunnar blev varmt applåderade och Anna överlämnade blommor till dem båda.

Därefter var det dags att gå en våning ner till de festdukade borden där gåsabubbel och gåsen väntade. I år var gåsmiddagen förgylld med underbar musikunderhållning från Peter Loguin, bassolist på Göteborgs Operan där han ofta får ikläda sig roller som elaka, knarriga gubbar. Tillsammans med sin pianist Per Törngren sjöng han välkända melodier som ”Old Man River” ur Jerome Kerns Teaterbåten, ”Om jag hade pengar” från  Spelmannen på taket samt kvällen till ära Karl Wehles härliga sång ”Någonting att äta, någonting att dricka”. Även visor ur Bellmans epistlar fick vi njuta av då Peter sjöng till eget gitarrackompanjemang.

          


     
  
                    

Vid desserten med den klassiska äpplekakan tackade Gunnar E Carlsson och framförde sin spirituella hyllning på rimmad vers till GTS, Anna och kvällens gås.

En vers med underligt versmått nedtecknad av Gunnar E Carlsson   (30-rading med rim på (g)ås)

Efter föredragen höll vi på att av törst förgås  men räddades så av Gåsabubbel, gunås.  Drycken var Costa Rossa och flaskan grandios.  

Genast förbättrades kvällens prognos.   Efter påfyllning gick den mot hausse och stämningen närmade sig turkos.

Enligt traditionen kom, som lätt förstås, först förrätten svartsoppa med krås.

Ville man inte det kunde annan soppa fås  men Svartsoppans smak kan ju inte slås

Så den delen av midda´n bör inte försmås,  särskilt som till soppan sherry bestås!

För huvudrätten krävs en diagnos.    Har fågeln genomgått en metamorfos?

Eller kan det vara en bortkommen mås?   Säkert är att fågeln är död men ej i nekros.  Men nu ser vi: det är knaperstekt gås!

Vinet därtill är inte Bordeaux’s  men det sköter fint sin osmos,  vilket gör att gamla smakrekord klås.

Nu borde magen sättas inom bom o lås.   Men dessförinnan ska desserten begås.    Det blev äppelkaka med vaniljesås.

Moscatellen till, gav ingen narkos   men vi försattes i en skön hypnos.  Vi glömde våra knän med artros och botades från en och annan neuros.

Nu föreslår jag att vi alla, även de från Borås skålar och bringar vår apoteos  

Till GTS, Anna och kvällens gås!

(referat: C.G. Emilson)

Härlig höststart på GTS 16 September

På höstens första allmänna möte den 16 september 2015 var det fler medlemmar som ville komma än vad föreläsningssalen kunde rymma.

Detta var glädjande som ordföranden Anna Bogren sa i sitt välkomsttal till den förväntansfulla publiken.

Anna presenterade styrelsen och gick sedan igenom vad som hänt på GTS av möten, aktiviteter och fester under 2015 fram till september. Hitintills har ca 30 nya medlemmar valts in i GTS. Hon välkomnade även idéer och synpunkter som medlemmarna kunde mejla in till styrelsen. 

Kvällens sponsor var Straumann

          

Siv Knarrström från företaget berättade att det svenska huvudkontoret ligger i Mölndal. Företaget är verksamt i 70 länder och sysslar främst med dentala implantat. Hon presenterade firmans olika implantattyper, täckskruvar och läkdistanser. Implantaten görs av två material, titan och Roxolid, den senare en legering mellan zirkonium och titan vilket ger högre hållfasthet jämfört med enbart titan. 

GTS´s stipendiat Malin Olsson, doktorand på Brånemarkkliniken, gav sedan en genomgång av sitt projekt ”On failure of Brånemarkimplantat”. Hon har gått igenom journaler på alla patienter som behandlats på specialistkliniken från 1986 fram till idag med avseende på förluster av implantat i helt tandlös käke för att hitta potentiella riskfaktorer. Cirka 11000 patienter har behandlats under denna tid av vilka 4615 fått implantat i tandlös käke. På de patienter som råkade ut för förlust av implantat hände detta i 70% av fallen under första året. 

Kvällens huvudtalare var Agnes Wold, överläkare och professor på klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet som har slagit hål på myter om bl.a amning, allergier och immunsystemet.

Kvällens föreläsning handlade om ”Damm och bacillskräck förr och nu”. Hon började med att berätta att Sverige var ett fattigt land från 1500-talet fram till mitten av 1800-talet. Infektionssjukdomar var vanliga och många dog. Från 1800-talet fram till 1950 började barnadödligheten gå ned dramatiskt och minskade med ca 200 gånger under denna 150-års period. Banbrytande insatser gjordes av Pasteur och Koch då det gällde förståelsen av bakteriers inverkan. Innan trodde man att infektiösa sjukdomar berodde på inandning av giftiga ämnen från ruttnande avskräden (miasmateorin). Så t.ex uppstod en oenighet mellan förespråkare för den mikrobiella teorin och miasmateorin som orsak till exempel för kolera. Före sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet exploderade skräcken för bakterier. Bl.a trodde man att bakterier i dammet kunde leda till döden. Renlighet blev ett kulturellt förhållningssätt och som återfanns i alla kulturer och som blev synonymt med ordet hygien (hälsobringande åtgärd). Man blandade ihop renlighet med hygien. Agnes Wold berättade att hemmafrun uppfanns vid förra sekelskiftet och som husmoder i familjen skulle hon övervaka och leta efter det farliga dammet på otillgängliga ställen i lägenheten. Vädring anbefalldes – släpp in ren luft. Men bakterier sprids via människor och djur och via infekterad mat och vatten. Damm innehåller oerhört lite bakterier. Denna renlighetsteori ledde fram till att allergier blev den nya sjukd omen och som idag drabbar ett stort antal människor. På 2000-talet har myndigheter bl.a Socialstyrelsen återigen börjat åberopa dammet som en viktig orsak till smitta liksom flera blogginlägg. Faran med dess råd är att de kan vara fel. Agnes Wold menade att man inte skall ge råd om man inte har faktagrundande kunskaper om förväntad effekt samt om acceptabla biverkningar i förhållande till den kliniska effekten. 

Efter en givande frågestund fortsatte diskussionen nere i matsalen där Frida och Peter bjöd på en delikat måltid.

Referat av Claes-Göran Emilson

 

Här följer några länkar som handlar om Agnes Wold: 

http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/professorn-har-ar-6-myter-om-din-halsa/?bullet=4

http://fof.se/tidning/2011/2/mot-bacillskrack-och-gubbvalde

http://www.fokus.se/2015/06/jag-ar-van-vid-att-vara-impopular/

http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/professorn-sluta-med-handsprit/