Nyheter

Tisdagen den 16 april, 2019 var det dags för dechargemöte. Ordföranden Margaretha
Lindqvist hälsade alla 40 medlemmarna välkomna denna aprilkväll. Thilanderfondens
stadgar presenterade för andra gången och medlemmarna godkände dem. Därmed går
bollen vidare till GTS´s valkommitté som nu får i uppdrag att hitta intresserade medlemmar
att vilja ingå i fondens styrelse. Gunilla Fornmark föredrog årsredogörelsen och gjorde
det på ett trevligt och humoristiskt sätt. Även det ekonomiska resultatet med ett litet
överskott för GTS under 2018 godkändes.

        Kvällen förläsare var Cecilia Bothorp, eventansvarig på Svenska

Ostindiska Companiet sedan många år. Hon berättade om ”Ostindiefararen Götheborg –
"ett äventyr”. Kompaniets många båtar hade Göteborg som hemmahamn trots att inget av
dem var byggd i staden. Ute i Europa hade porslinsfebern brutit ut i början på 1600-talet
och de flesta ostindiska kompanierna startade då och började handel med orienten. Porslinet
kallades även för det vita guldet och inhandlades och prydde många slott och herresäten i
Europa. Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 av tre herrar, Colin Campbell, som
hade kunskap om handel och andra ostindiska kompanier,  Nicklas Sahlgren som tillhandhöll
kapitalet och Heindrich König, som hade kontakterna. Ostindiska kompaniet verkade sedan
ända fram till 1813 och under denna tid gjordes 130 resor till orienten med deras skepp.
En resa tog ungefär 1,5 år och utgick från Göteborg med last av järn och trä till Cadiz.
Där byttes detta in till silver, som sedan transporterades via Batavia till Kanton i Kina. Där
hade européerna handelshus, s.k. faktorier, där de sålde och köpte in porslinsföremål.
Skeppet ”Götheborg” gjorde tre resor och på den tredje resan vid inloppet till Göteborg
gick hon på grund och sjönk den 12 september 1745. Först 1984 återupptäcktes fartyget
och man började dyka och hämta upp stora delar av dess värdefulla last av porslin.

     För att återuppliva denna verksamhet beslöt man sig för att bygga en fullskalig kopia av
skeppet ”Götheborg”. På varvet Terra Nova på Eriksberg fick man tillgång till stapelbädd nr 6.
Bygget startade 1993 och kom att ta 10 år. Kölsträckning av skeppet ägde rum 1995 och 2003
kunde skeppet sjösättas. Första färden gick till Kanton i Kina där ”Götheborg” mottogs med
pompa och ståt. 2007 återkom skeppet till Göteborg. Under de kommande åren gjordes flera
turer  med skeppet ute i Europa och till Baltikum. Den sista gjordes 2015 och sedan 2016
ligger ”Götheborg” vid hemmakajen vid Pir 4 på Eriksberg. Att man hitintills inte fortsatt beror
på att ekonomin för att hålla igång resorna ej går ihop.

     På 1700-talet behövde en ostindiefarare för att segla hela vägen till Kina runt 150 mans
besättning. På nuvarande skeppet ”Götheborg” var de ca 80 personer varav hälften var kvinnor
och hälften män. Hälften var oerfarna till sjöss och hälften var erfarna. Alla var tvungna att visa
att de vågade och kunde klättra upp i riggen. De arbetade i lag med 3 skift om 4 timmar,
dvs 2 pass per dygn.

     Framtiden för skeppet ”Götheborg” är tanken att det så småningom skall flyttas till
Masthuggskajen och på så sätt komma närmare centrum för besökare. Ekonomiska bidrag
kommer från staden och från näringslivet. Man kan besöka skeppet under vissa tider och
under sommarmånaderna varje dag. Det går även bra att anordna något event eller en middag.
Den som håller i denna besöksverksamhet är föreläsaren Cecilia Bothorp, som man kan ta
kontakt med om man är intresserad. ( cecilia.bothorp@soic.se)

(Text och bild: CG Emilson)
 

Gemytligt och intressant möte med
fullsatt vinprovning.

Allmänna mötet den 6 mars, 2019 gick i vinets tecken. Trots en liten kostnad
blev antalet platser snabbt besatta och de 62 medlemmar som kom fick en
mycket trevlig afton. Då ett annat sällskap hade hyrt in sig i konferenssalen fick
ordförande Margaretha Lindqvist hälsa oss alla välkomna nere i stora festsalen,
där Frida med medhjälpare hade dukat upp för vinprovning. Men innan vi fick
börja smaka på innehållet i de fyra vinglasen berättade Margaretha vad som
hänt på GTS sedan sist. Hon nämnde därvidlag att kvällen sponsor var
Implant Solution som hade dukat upp sina produkter i ett hörn av salen.

En av punkterna på kvällens program var en första genomgång av stadgarna
för Birgit och Holger Thilanders forskningsfond. Dessa föredrogs av
Claes-Göran Emilson som tillsammans med Gunnar Bergenholtz och
Kjell Ludvigsson hade arbetat en längre tid med att skriva ihop stadgarna
i enlighet med testamentet. Även förslag på justeringar i några paragrafer
i GTS´s allmänna stadgar presenterades. Medlemmarna godkände
föreslagna stadgar och tillägg.
 
Därefter var det dags för GTS´s stipendiat Jack Hilon,
som berättade om resultaten av sin studie om ”influence of a single preoperative
dose of antibiotics on the early implant failure rate – a randomized clinical study”.
Han nämnde att tandläkarna i Sverige skriver ut 7% av all antibiotika. I sin studie
hade han 447 patienter som erhöll 963 implantat av fabrikaten Astra, Nobel och
Straumann. Preoperativt erhöll patienterna i testgruppen en engångsdos av 2 gram
Amimox antibiotika. Resultaten visade på 44 misslyckade fall men där man kunde
se att administrering av en engångsdos av antibiotika i anslutning till fixtur-
operationen gav en mindre frekvens misslyckande. 

 
   Kvällens föreläsare Ulf Wagner intog sedan scenen.
Ulf är både kock och krögare på Sjömagasinet och undervisar dessutom på
Institutionen för mat, hälsa och miljö vid Göteborgs universitet. Han berättade
om sin gastronomiska resa med viner från departementet Gironde i sydvästra
Frankrike kring staden Bordeaux. Regionen anses ofta vara världens mest
framstående för röda kvalitetsviner. Kännetecknande för vinerna är att de inte
görs av en enda druva, utan en blandning av druvor.
       Ulf började med en snabb exposé av historien om Bordeauxviner med
början från 300 år före Kristus då romarna började med vinframställning.
Ett annat år var 1152 då staden Bordeaux blomstrade tack vare vinproduktionen.
1855 började man klassificera vinerna i Bordeauxdistrikten Médoc och
Sauternes, en klassificering som fortfarande gäller. 1870 slog vinlusen till
i Bordeaux. Vinlusen (Phylloxera) är en art i insektfamiljen dvärgbladlöss
och är en från USA härstammande skadeinsekt på vinrankor. Denna vinlus
slog till stor del ut den europeiska vinproduktionen då den attackerade
rotsystemet. För att råda bot på detta ympade man in druvsorterna på
amerikanska resistenta rotstockar. Dessa vinstockar på amerikanska
rotsystem dominerar helt idag. 1935 grundade Baron de Roy, en fransk
vinodlare, Institut National des Appellations d'Origine (INAO) som blev
basen för franska vinlagar. Vindistriktet Bordeaux producerar idag 2,3%
av alla världens viner, 750 miljoner flaskor varav 241 miljoner går på export.
Den största delen av produktionen i Bordeaux består dock av enkla och lätta
röda viner för vardagsbruk (50-65% av produktionen). Vita viner från
Bordeaux utgör endast 11% och roséviner 4%. Det finns10.000 odlare som
ger arbete till 56.000 personer. Bordeaux har 57 delområden (appelationer).
Hörande till Bordeauxdistriktet är också området Graves strax söder om
staden Bordeaux. Här görs också till största delen röda viner. Inom distriktet
Graves finns dock de högt värderade söta vita Sauternesvinerna. Bland de
röda vinsorterna är Cabernet Sauvignon mest känd medan Merlot är den
mest använda. Andra kända druvsorter är Cabernet Franc och Petite Verdot.
 
Efter denna genomgång var det dags för den efterlängtade provningen av

    rödvinerna i de 4 glasen.
Vi luktade och smakade och försökte komma fram till vilket vin som hade
bäst doft och smak. Det var inte lätt trots att priserna på de fyra vinerna
varierade från 149 kr upp till det dyraste på 789 kr (Charteau Langoa Barton,
se vinlistan).
Till den goda middagen drack vi ett något enklare och billigare bordsvin från
Bordeaux (Chateau de Seguin) som också smakade gott och passade mycket
väl till maten. Det blev en minnesvärd kväll för oss alla GTS-are.

(Text: CG Emilson, foton: K Ludvigsson)

Ordförande Margaretha Lindqvist välkomnade oss alla till årets högtidssammanträde
och informerade om vad som är på gång på GTS.  

    Margaretha Lindqvist och Amina Basic

Amina Basic, nybliven förste sekreterare, visade med många trevliga bilder vad vi 
GTS medlemmar har fått vara med om under det gångna året 2018. Det blev avtackning
av några personer i styrelsen som slutat.

   Från vänster: Emina Cirgic, Jessica Berglundh
och Karin Lundin erhöll blommor och present som tack för alla fina insatser under lång tid i
GTS. Efter utdelning av stipendier och forskningsbidrag kom kvällens överraskning.

     

Bertil Hager berättade att han förra sommaren på Köpstadsö i Göteborgs södra skärgård blev
tillfrågad av en äldre öbo om att överta en spottkoppsställning från en tandläkarmottagning.
Öbon hade hittat den vid källarröjning på 1950-talet i ett sommarhus på ön som tidigare
byggts och bebotts av privattandläkare Mankel. Tandläkare Mankel var yrkesaktiv tidigare
delen av 1900-talet. Spittoonen är från 1800-talet, troligen gjord av koppar och har en
vattenbehållare med kran överst, bred skål/tratt och uppsamlingsbehållare underst. 
Denna raritet skänkte Bertil till GTS samlingar för att kunna beskådas av medlemmarna i
samband med aktiviteter på GTS.
.
För 2018 års Elanderpris hade stipendienämnden 4 tänkbara kandidater. Tre av dessa var
ej medlemmar i GTS och kunde därför ej komma ifråga. Den fjärde var medlem och priset
tillföll Mauritz Persson, pensionerad ortodontiprofessor i Umeå. Han kunde dock inte komma
och hålla sin prisföreläsning eftersom han samma dag fyllde 80 år, vilket kan ses som ett
giltigt skäl att stanna hemma och bli firad av släkt och vänner. Eventuellt kommer Maurits  
att hålla en föreläsning vid ett senare tillfälle.
 
      Lyckligtvis kunde Ken Hansen

med kort varsel ställa upp och höll en trevlig föreläsning med titeln ”Ortodonti i tiden”.
Ken började med att ställa frågan ”Vem gör vad och kan det vara så svårt”. Trycker man
på eller drar en tand länge, hårt och ofta så flyttar den sig. Men det är hur de flyttar sig
och i vilken riktning som kräver kunskap och erfarenhet. Små avvikelser i bettet kräver
ett perfekt resultat annars blir det inte så stor skillnad liksom att små avvikelser recidiverar
lätt varför det krävs lång retention. Efter några fallbeskrivningar som illustrerade detta
kom han in på frågan ”behöver man tandställning”. Inte så många. Vem får tandställning
och här gäller det att prioritera. Vg-regionen bestämde för några år sedan att 20% av en
åldersgrupp (3-19 år) skulle få ortodontibehandling som bekostas av regionen. Det kunde
då gälla medfödda avvikelser. Tidiga och interceptiva åtgärder räknas ej in i de 20% så
totalt kunde upp till 30% visa morfologiska bettavvikelser. Sedan finns det även oprioriterade
fall där anledningen är mer estetiska och kosmetiska. SBU rapporterade emellertid att det
finns inget vetenskapligt underlag för slutsatsen angående validiteten av morfologiska
prioriteringsindex. Ett visuellt hjälpmedel har tagits fram med en hel serie bilder för att
underlätta i besluten. Då det gäller fritt vårdval inom regionen så är patientunderlaget på
de flesta ställen för litet enligt Ken och det är egentligen bara i Göteborg och i Borås som
fritt vårdval kan tänkas ske. Vad finns det för nya sätt för behandling av ortodontipatienter?
Osynliga tandställningar där Invisalign och eBrace är några metoder. Den senare använder
sig av tandställning på insidan av tänderna och är en exklusiv behandling som kan kosta
upp till 20.000 kronor för bara tandställningen och sedan tillkommer behandlingskostnaden.
Ett annat sätt för att flytta tänder är att använda enstaka miniskruvar i titan som stöd för
tandställning. Dessa sätts då in i benet företrädesvis i gommen. Ett tredje sätt utgörs av
prefabricerade aktivatorer (Myobrace) och ett fjärde sätt är GOPEX (glass ionomer open
exposure). Man frilägger då tanden och fäster glasjonomer på den. Tanden får därefter
eruptera av sig själv och man kan då sättaett fäste för att kunna flytta tanden in i
tandbågen. Då man erhållit önskat resultat av en förflyttning vill man att det skall förbliva
så men problemet är hur länge man skall retinera. I de flesta fall är det omöjligt att ange
hur länge man måste ha retentionsapparaten på plats. I Vg-regionen finns numera ett
serviceavtal för retention av retentionsapparater på 2 år avsed för åldersgruppen 3-23 år.

Därefter var det dags att gå ner till festsalen till de två vackert dekorerade borden för att
avnjuta den tilltalande menyn. Den startade med Carpaccio på apelsingravad hjort med
färska örter, pepparrotscreme och tryffel. En perfekt tillagad torskrygg var en fröjd för
smaklökarna och till denna serverades potatis, chevré, rödbetor och shimejisvamp.
Den delikata måltiden avslutades med vinteräpplen med bourbonvanilj och chokolad-
mousse med pistagenötter.

    Under middagen utbringades flera

traditionsenliga skålar inte minst till grundarna av GTS för 126 år sedan. Olle Larkö
överbringade en hälsning från läkarsällskapet och efter ett tack för maten av Ken
Hansen blev det underhållning av Hisingens nationalorkester ”Vier Brillen”.

   

Under ca en halvtimme spelade och sjöng de egna sånger med stark anknytning till Göteborg
på ett glatt och medryckande sätt. Sammanfattningsvis en mycket trevlig kväll som även kan
illustreras med följande bilder.

(Text och bilder: CG Emilson)

Den 12 december hölls årets sista allmänna möte på GTS. Ordförande berättade bland
annat om pågående renovering av fastigheterna, att samtliga lokaler är uthyrda, att
stadgekommittén arbetar med stadgar till den planerade Birgit och Holger Thilanders
forskningsfond och att fuktskador i källaren på Munhålan ska åtgärdas under våren.
Ordförande berättade vidare att Jubileumsfesten den 16 november var mycket lyckad
med ca 90 gäster (se tidigare referat). Kurserna har också varit välbesökta.

Josefine Vingsäter redogjorde för GTS ekonomi och vilken budget som lagts för nästa år.
Ekonomin är god, men delar av planerade renoveringsarbeten blir mer kostsamma än
tidigare sagts. Valnämndens förslag på ledamöter i GTS’ styrelse och nämnder beslutades
av mötet. Därefter var det dags för utdelning av stipendier och Elanderpriset för 2018.
Elanderpristagare blev Maurits Persson, professor emeritus i ortodonti i Umeå.

Sist på programmet stod kvällens föreläsning som var ett kåseri om broar. Dock inte 
dentala broar. Det var

     civ ing Hans Ottosson som berättade om
brobyggnationens historia, olika konstruktions- och materialtyper, broras samt udda
och vackra broar och visade bilder med exempel på alla typer.

Därefter var det dags för det fantastiska julbordet som Frida och medarbetare dukat
upp i festvåningen för oss. Flera sorters sillar, olika typer av lax, diverse kallskurna
charkuterier, skinka, köttbullar, sylta, Janssons m m.  Och på efterrättsbordet fanns
ett flertal läckra desserter, ostar och det mesta som hör julen till vad gäller sötsaker.
Fantastiskt gott alltihop! Som vanligt! 
     Medan vi njöt av julbordets goda blev vi även underhållna av odontologistudenter
som hade ett lussetåg för oss och sjöng ett flertal sånger som hör Lucia och julen till.
Mycket uppskattat.

(Text och foton: M Lindqvist)