Allmänt möte 16 sept, 2015 2015-09-16

På höstens första allmänna möte den 16 september 2015 var det fler medlemmar som ville komma än vad föreläsningssalen kunde rymma.

Detta var glädjande som ordföranden Anna Bogren sa i sitt välkomsttal till den förväntansfulla publiken.

Anna presenterade styrelsen och gick sedan igenom vad som hänt på GTS av möten, aktiviteter och fester under 2015 fram till september. Hitintills har ca 30 nya medlemmar valts in i GTS. Hon välkomnade även idéer och synpunkter som medlemmarna kunde mejla in till styrelsen. 

Kvällens sponsor var Straumann. 

Siv Knarrström från företaget berättade att det svenska huvudkontoret ligger i Mölndal. Företaget är verksamt i 70 länder och sysslar främst med dentala implantat. Hon presenterade firmans olika implantattyper, täckskruvar och läkdistanser. Implantaten görs av två material, titan och Roxolid, den senare en legering mellan zirkonium och titan vilket ger högre hållfasthet jämfört med enbart titan. 

GTS´s stipendiat Malin Olsson, doktorand på Brånemarkkliniken, gav sedan en genomgång av sitt projekt ”On failure of Brånemarkimplantat”. Hon har gått igenom journaler på alla patienter som behandlats på specialistkliniken från 1986 fram till idag med avseende på förluster av implantat i helt tandlös käke för att hitta potentiella riskfaktorer. Cirka 11000 patienter har behandlats under denna tid av vilka 4615 fått implantat i tandlös käke. På de patienter som råkade ut för förlust av implantat hände detta i 70% av fallen under första året. 

Kvällens huvudtalare var Agnes Wold, överläkare och professor på klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet som har slagit hål på myter om bl.a amning, allergier och immunsystemet.

Kvällens föreläsning handlade om ”Damm och bacillskräck förr och nu”. Hon började med att berätta att Sverige var ett fattigt land från 1500-talet fram till mitten av 1800-talet. Infektionssjukdomar var vanliga och många dog. Från 1800-talet fram till 1950 började barnadödligheten gå ned dramatiskt och minskade med ca 200 gånger under denna 150-års period. Banbrytande insatser gjordes av Pasteur och Koch då det gällde förståelsen av bakteriers inverkan. Innan trodde man att infektiösa sjukdomar berodde på inandning av giftiga ämnen från ruttnande avskräden (miasmateorin). Så t.ex uppstod en oenighet mellan förespråkare för den mikrobiella teorin och miasmateorin som orsak till exempel för kolera. Före sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet exploderade skräcken för bakterier. Bl.a trodde man att bakterier i dammet kunde leda till döden. Renlighet blev ett kulturellt förhållningssätt och som återfanns i alla kulturer och som blev synonymt med ordet hygien (hälsobringande åtgärd). Man blandade ihop renlighet med hygien. Agnes Wold berättade att hemmafrun uppfanns vid förra sekelskiftet och som husmoder i familjen skulle hon övervaka och leta efter det farliga dammet på otillgängliga ställen i lägenheten. Vädring anbefalldes – släpp in ren luft. Men bakterier sprids via människor och djur och via infekterad mat och vatten. Damm innehåller oerhört lite bakterier. Denna renlighetsteori ledde fram till att allergier blev den nya sjukd omen och som idag drabbar ett stort antal människor. På 2000-talet har myndigheter bl.a Socialstyrelsen återigen börjat åberopa dammet som en viktig orsak till smitta liksom flera blogginlägg. Faran med dess råd är att de kan vara fel. Agnes Wold menade att man inte skall ge råd om man inte har faktagrundande kunskaper om förväntad effekt samt om acceptabla biverkningar i förhållande till den kliniska effekten. 

Efter en givande frågestund fortsatte diskussionen nere i matsalen där Frida och Peter bjöd på en delikat måltid.

Referat av Claes-Göran Emilson

Här följer några länkar som handlar om Agnes Wold: 

http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/professorn-har-ar-6-myter-om-din-halsa/?bullet=4

http://fof.se/tidning/2011/2/mot-bacillskrack-och-gubbvalde

http://www.fokus.se/2015/06/jag-ar-van-vid-att-vara-impopular/

http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/professorn-sluta-med-handsprit/