Nyheter
Brev nr 4 från Ordf John Bratel 20 Juni
Göteborg 220619
Hej alla GTS-medlemmar!
Vårterminen går mot sitt slut och en härlig sommar står för dörren.
Den 29 april hade Sällskapet sitt traditionsenliga, men försenade Högtidssammanträde.
De 55 närvarande gästerna hade en mycket trevlig kväll tillsammans. Ett referat med
tillhörande bilder hittar ni på hemsidan.
Efter sommaren väntar ett förhoppningsvis bra och spännande program.
Det ser ut som följer:
- 26/8 Kräftskivan. Näringsfysiolog Ingrid Larsson talar om ”Kostens betydelse för
hälsan och trender inom kostrådgivning.
- 6/10 Allmänt möte. Professor Bengt Hasséus talar om ”Potentiellt maligna orala
slemhinnesjukdomar och cancerutveckling - kliniska tecken och diagnostiska
metoder för riskbedömning".
- 12/11 Gåsen. Professor Lars Nordström, tidigare verksam vid Handelshögskolan i
Göteborg talar. Titel ej fastställd.
- 8/12 Julbord. Professor Gunnar Dahlén talar om ”Munhålans mikroflora - fiende och vän?”.
På augustimötet skall vi fatta beslut om det reviderade stadgeförslaget. Som jag tidigare
nämnt så innehåller det inte några större förändringar. Utan man har reviderat språket,
gjort förtydliganden, samt paketerat om paragraferna, så att stadgan blir mer lättläst och
logiskt uppbyggd. För att augustimötet skall bli så konstruktivt som möjligt så rekommenderar
jag alla, att läsa det föreslagna stadgeförslaget i förväg. Det finns nu utlagt på hemsidan.
På det allmänna mötet den 26/8 äger fyllnadsval rum. Vår styrelseledamot Julian Baranowski
lämnar oss på grund av flytt. Jag vill passa på och tacka honom för de fina insatser han har gjort
för GTS. Han har lagt ner ett stort arbete i planeringen av Munhålans ombyggnad.
Valnämndens förslag till ny styrelseledamot med ansvar för Munhålan är Matilda Nygren.
Vi ses på GTS i augusti och avnjuter kräftor tillsammans!
John Bratel
Ordförande
Högtidssammanträde och decharge 2022 25 Maj
Ordförande John Bratel hälsade ett 50-tal ledamöter välkomna till detta försenade
högtidssammanträde inklusive dechargemöte den 29 april. Efter sin rapport hedrade John
våra 3 nya hedersmedlemmar Catharina Hall, Mikael Neuman och Karl-Erik Kahnberg.
Catharina, som var närvarande, mottog GTS guldnål som tecken på sin nya värdighet.
Tre personer lämnar sina positioner i GTS och blev avtackade med blombukett och
present. Margaretha Lindquist, som avgick som ordförande för GTS, Kent Hanssen, som
under många år varit ordförande i stipendienämnden och Catharina Hall, som under 22 år
varit ordförande och ansvarig för GTS kursnämnd. Gunilla Fornmark redogjorde för GTS´s
ekonomi under 2021 och belyste läget med lättöverskådliga bilder.
Därefter var det utdelning
av 2021 års Elanderpris som tilldelades Professor Agneta Robertson, en person som värnat
om de minsta i många år. Efter sin tandläkarexamen tjänstgjorde Agneta i 15 år som
allmäntandläkare i olika regioner innan hon kom till Odontologiska kliniken för 30 år sedan.
Här fick hon sin forskar- och specialistutbildning och blev sedemera ämnesansvarig i barn-
tandvård och professor vid avdelningen.
Agnetas Elanderföreläsning hade titeln ”Tandvård för barn, då och nu”. Hon inledde med
att säga att alla barn har lagstadgad rätt till tandvård som innebär en regelbunden, fullständig
och avgiftsfri tandvård. Barnkonventionen, som blev svensk lag 2020, bidrar till att synliggöra
barns rättigheter och skapar en grund för ett mer barnrättsbaserad synsätt i all offentlig
verksamhet. Det finns nu nya nationella riktlinjer även för barntandvård.
Agneta nämnde 3 händelser som hade påverkat henne genom åren. Den första inträffade
när hon var 3-4 år gammal. Hon var ett öronbarn och hade otit. De stack hål på trumhinnan
utan bedövning och hon upplevde då vad värk innebar. Att det gjorde ont tog man inte så
mycket hänsyn till på den tiden. Liknande kan även ske med barn som har tandvärk på grund
av kariessjukdom. Barn med tandvärk har lyckligtvis minskat då allt fler småbarn i vårt land
är kariesfria. Bland 6åringarna är runt 70% kariesfria men Sverige har fortfrande ej nått
WHO´s mål för 2020 att 80% av 6-åringarna skall vara kariesfria. Därmed får vi räkna med
att det finns barn med karies och som därmed kan få tandvärk. Frågan blir om vi i Sverige har
en barntandvård med god kvalitet när man har en ökande andel karies. Agneta nämnde då
att 6-åringar med karies kunde få rådet att de får höra av sig om de får värk och att vi lagar
inte 04-or. Men varför behandla i sådana situationer? Jo, för att minimera retentionsplatser för
bakterier och underlätta en god munhygien, förhindra kariesprogression och upprätthålla
bettrelationen. Man bör med andra ord visa barnet respekt. Barn skall slippa tandvärk.
Agneta menade att vi måste stå upp för barnen. Barn har rättigheter och barntandläkare har
skyldigheter.
Nästa händelse inträffade när Agneta var i 12-årsåldern på 60-talet och gick på Torpaskolan.
Där träffade hon Doris som fick några premolarer utdragna på skoltandvården. Doris berättade
att det gjort ont men de sa att det kunde det inte göra då hon fått bedövning. Man lyssnade ej
på henne. Idag lyssnar vi på barnet och barnets upplevelse av smärta.
Den tredje händelsen som satt spår hos Agneta var när hon i 12-årsåldern slog av en
framtand. Hon ville ej ha en guldersättning eftersom det var det fulaste hon visste. Denna
händelse gjorde att hon som tandläkare kom att intressera sig för traumaskador och gjorde sin
avhandling om detta. Den fick titeln ”Pulp survival and hard tissue formation subsequent to
dental trauma”.
Har man då fått en minskning av tandskador? Nej, menade Agneta. Fallolyckor är fortfarande
ett problem och där pojkar och flickor utsätt för lika mycket trauma. Nya redskap har tillkommit
som elsparkcyklar. Piercing är ett annat problem som kan ge tandskador. Traumaprevention kan
förebyggas som t.ex inom ishockey, där alla målvakter, ungdomar under 18 år samt alla damer
är skyldiga att bära tandskydd. Men tandskydd kostar pengar och därför görs det för få tandskydd
i Sverige. Men även ortodontisk behandling av utstående framtänder är av vikt då, stora överbett
ökar risken för trauma.
Agneta avslutade sin föreläsning med frågan om vi är rustade för framtiden. 90-talisterna är
de som får barn idag. Det gäller att nå dem med kunskap och bra inställning om tandvård och
tandvårdsbeteende. Då det gäller våra nya legitimerade tandläkare kan kunskaperna inom
barntandvård variera. De flesta har svensk grundutbildning, andra har utbildning från länder
inom EU. Men det finns även de som kommer hit från länder utanför EU och gått en KUT-utbildning
och de kan ha en helt annan syn på barn. Därför är det viktigt med kunskapsöverföring och
kompetenshöjning inom barntandvård för en god vård och att alla barn får det. Viktigt är barns
rätt till delaktighet och information och att de får komma till tals, få inflytande och bli lyssnade på.
Efter denna trevliga föreläsning drog vi oss ned till matsalen där vi blev undfägnade en härlig
måltid som började med ramlökssoppa följt av rödvinsglaserad kummel med grönsaker och det
hela avslutades med Pavlova fylld med salt kola, passionsfrukt, bär och nötter.
John hälsade välkommen till festen, Agneta tackade för sitt pris och Läkarsällskapets ordförande Ann Stokland
överbringade en hälsning och tackade för maten. Efter dans till härliga ”evergreens” av ”Four Three Two”-trio
lämnade vi nöjda och glada denna härliga fest i GTS fina lokaler.
(Text: CG Emilson, Foton: CG och Amina
Brev nr 3 från Ordf John Bratel 28 April
Göteborg 220428
Hej alla GTS-medlemmar!
Jag vill passa att önska alla en Glad Valborg. Trots en dyster och hemsk omvärld, kan
vi nu efter flera år fira våren, med Chalmeristcortège och andra traditionsbundna nöjen.
Den 29/4 äger ett försenat Högtidssammanträde rum. Vi är väl medvetna om att det
för många kolliderar med andra redan planerade aktiviteter, men vi tycker ändå att det
är angeläget att låta det gå av stapeln, efter två inställda Högtidssammanträden.
Vad händer annars?
Efter ett långt planerande kan ombyggnaden av Munhålan äntligen påbörjas i maj
månad. För studenterna innebär det att en moderniserad och uppfräschad munhåla
äntligen kan återinvigas och börja användas under senare delen av hösten.
På det allmänna mötet i augusti kommer stadgenämnden att lägga fram ett förslag på
nya stadgar. Den gamla grundstadgans fem paragrafer, som inte får ändras, har klätts
i en modernare språklig dräkt. Den nuvarande stadgan är rörig, svårläst och otidsenlig.
Den har nu omarbetats och blivit mer lättläst. Antalet paragrafer har på så sätt kunnat
minskas i antal. I sak innebär dock inte förändringarna, någon påtaglig skillnad.
För Er som missar Högtidssammanträdet nu på fredag, så kan ni redan nu skriva in
datumet i kalendern för höstens första sammanträde, nämligen kräftskivan den 26/8.
Vi ses på GTS!
John Bratel
Ordförande
john@bratel.se
Brev nr 2 från ordf John Bratel 02 Mars
Bästa GTS medlemmar!
I dessa tider av krig och ofred med stora mänskliga tragedier i som följd, kan
det som händer på GTS tyckas alltför futtigt.
Men icke desto mindre så ökar behovet av samhörighet och sammanhang i orostider.
Den fortfarande pågående Coronapandemin har helt hamnat i bakvattnet. Sverige
har dock äntligen öppnat upp efter 2 års pandemi och olika restriktioner.
Det betyder att GTS också öppnar upp. Nu kan ni äntligen komma och träffa kollegor
under trevliga former och ta del av intressanta program.
Redan den 16/3 är det Allmänt möte. Vi har då bjudit in Martin Nyström, författare
och litteraturkritiker på DN, som pratar om Evert Taube.
Den 29 april går ett försenat Högtidssammanträde av stapeln. Då ges ni tillfälle att l
yssna på 2021 års Elanderpristagare, Agneta Robertson.
P g a Covid ställdes vårens två första kurser in. Kursen med Annica Torbjörner har
redan fått ett nytt datum satt till den 20/4. Kurs 3 och 4 kommer att gå som planerat.
Den sedan länge planerade ombyggnaden av Munhålan har långhalats p g a problem
med hur brandskyddet skall säkras. Byggnadsnämnden har nu äntligen gett klartecken
och ombyggnaden kan starta så fort en av anbudsgivarna kan lämna startdatum för
byggstart.
Vi ses på GTS
John Bratel
Ordförande
Högtidligt allmänt möte 26 jan, 2022 15 Februari
Även i år blev högtidssammanträdet inställt pga av pandemin. Istället hölls ett mer
högtidligt sammanträde den 26 januari med bara styrelsen närvarande och sittandes
utspridda i konferenssalen.
GTS medlemmar kunde koppla upp sig digitalt med hjälp av Jesper och 47 deltog via
länk.
Vid detta sammanträde gav Amina Basic en fin resumé över GTS-året 2021.
Margaretha Lindqvist överlämnade
ordförandekedjan till tillträdande ordförande John Bratel, som presenterade kvällens
föredragshållare Pether Ribbefors.
Pether fångade genast allas intresse då han berättade om ”Pandemi och karantän -
sjukdomar som påverkat Göteborg”. Var det pest eller kolera som var värst. Nej, båda.
Pether startade sin berättelse vid Stampens kyrkogård som på en av ingångarna har
devisen ”Tänk på döden”. Här ligger många kända Göteborgare begravda, bl.a O.P.
Andersson, som på sin tid framställde Sveriges äldsta akvavit.
Pether fortsatte med den svenske kungen Karl X Gustav vars största bedrift var
freden i Roskilde 1658. Han kom till Göteborg i december 1659. Här kallade han ihop
riksdagen i Kronhuset. I Göteborg installerade han sig i residenset. Han bevistade en
begravning i domkyrkan och fick influensa och kort därefter lunginflammation. Trots
all läkarbehandling dog han i residenset den 13 februari 1660. Han låg kvar i huset
till i början av april då han blev transporterad till Stockholm för begravning. Han blev
det mest berömda lik som Göteborg har haft då han tillbringade mer tid som död än
som levande i residenset.
Hur man blev smittad visste man ej på den tiden. 1710 kom pesten med ett fartyg
över Östersjön till Stockholm. Dödligheten var mycket hög och bara i huvudstaden
dog 22.000 av stadens 55.000 invånare. Pesten spred sig över landet men Göteborg
klarade sig. För att förhindra smittan att komma in stängde man stadsportarna.
Den stora sillperioden ägde rum under andra halvan av 1700-talet och gav ett stort
uppsving för Bohuslän. Sillen gick djupt in i fjordar och vikar och var lätt att fånga.
Sillen blev Sveriges näst största exportkälla efter järnmalmen. Sillsalterier växte fram
längs hela västkusten. Till det behövdes salt och det importerades från Spanien men
där härjade gula febern. Denna virussjukdom ville man inte ha så man inrättade en
karantänanläggning på Känsö utanför Göteborg. Fartyg som kom till Göteborg fick
först vara i karantän där i 40 dagar innan de fick komma in i staden.
Den värsta katastrofen inträffade 1834. Kolera hade härjat runt om i Europa i flera
år. Göteborg blev inkörsporten av kolera i Sverige. Totalt dog 2462 personer i Göteborg,
10% av befolkningen. Det var så många som dog att man ej klarade av att göra en
kista till var och en. Bland de avlidna återfanns landshövdingen Axel von Rosen, som
blev det sista kända offret för epidemin. Han ligger begravd på Stampens kyrkogård.
1874 kom en ny hälsovårdsstadga och 1886 hade man anlagt epidemisjukhuset i
Annedal.
Nästa stora epidemi som drabbade Göteborg var Spanska sjukan 1918-20 som
nådde Europa från Nordamerika. Den var en ovanligt svår och dödlig form av
influensa. Ungefär en tredjedel av jordens befolkning på 1,6 miljarder blev smittade
och 10-20% av dem dog. I Göteborg var denna sjukdom en av anledningarna till att
300-årsjubiléet flyttades till 1923.
Pether avslutade med covid-19 pandemin som härjat i Göteborg sedan mars 2020.
Att även denna gång 100 år senare stadens jubileum framflyttats beror nog inte på
virussjukdomen utan har nog andra orsaker.
(text: CG Emilson, foton: Amina Basic