Paul Göransson, GTS ordförande 1955-56

 

              

Paul Göransson var född i Göteborg 1907 och tog tandläkarexamen 1932. Under en tid studerade han
också i USA. Paul Göransson var en flitig föredragshållare och kursgivare samt en varm anhängare av
detta vårt sällskap. Trots en aktningsvärd ålder såg vi ofta Paul här på våra sammanträden. Bland flera
olika uppdrag inom GTS kan nämnas att han var dess ordförande åren 1955-56 och ordförande i GTS´s
kursnämnd 1950-54. Hans verksamhet innefattade även en imponerande insats som kursgivare,
demonstratör och föredragshållare både inom och utanför landets gränser. Han var för dessa sina
förtjänster hedersledamot i Sällskapet. 1987 blev han också belönad med ett hedersdoktorat vid
Göteborgs universitet.
      Paul Göranssons stora kliniska kunnande och nyskapande förmåga har manifesterat sig i ett
20-tal vetenskapliga arbeten särskilt inom broprotetikens område. I denna produktion intar arbetet
"Broprotetik" i Nordisk Klinisk Odontologi en rangplats. Hans vetenskapliga uppsatser introducerade
många nyheter inom sitt specialområde som t.ex hydrokolloidtekniken, pins-tekniken och användningen
av attachment och precisionsstöd inom protetiken. Dessa artiklar fick stor betydelse för metodernas
spridning bland kolleger.
      Hans gedigna kunnande väckte även uppmärksamhet utomland bl.a som kursgivare i ett flertal av
Europas länder och även i USA. Detta ledde bl.a till att han kallades till korresponderande ledamot av
den Norske Tannlaegeforening, Oslo Tannlaegeselskap och Odontologiska Samfundet i Finland. Han
var även aktiv inom olika specialistsammanslutningar som "The occlusal rehabilitation seminar of
Europe" och i "Den Skandinaviska studiegruppen i praktikadministration". Han har även varit vice
president i The Americam Dental Society of Europe 1965-66 och president i The American Dental
Society of Sweden 1964-66.
      Paul Göransson fortbildade inte bara sina kollegor. Han var själv under hela sin verksamhet som
tandläkare "den evige studenten" som offrade tid och kraft för att förnya sitt vetande. Han fick
därigenom goda förutsättningar att kritiskt kunna värdera de nya strömningarna inom speciellt
broprotetikens område och kunde i den egna kliniken eller i föredrag och kurser snabbt föra ut de
nyheter som han fann vara bärkraftiga.

     Paul Göransson gick bort 1995.