Nyheter

    Professor emerita Birgit Thilander har avlidit. Hon blev 92 år gammal.

Birgit var mycket aktiv som medlem i Göteborgs Tandläkare-Sällskap. Under åren 1986-88 var Birgit ordförande för GTS och var då den första kvinnliga ordföranden för vårt sällskap. 1979 hedrades hon av GTS med Elanderpriset.

På gåsfesten på GTS  i november 2015 berättade Birgit med stor entusiasm om sin odontologiska levnadsbana,  om hur det är och har varit att vara kvinna i den mansdominerade akademiska världen. Birgit växte upp i Gävle där hon tog studentexamen 1943. Efter tandläkarexamen på Kungliga Tandläkarhögskolan i Stockholm startade hon tillsammans med sin make Holger en privatpraktik i Dalarna. Att bli länsortodontist lockade Birgit och hon sökte till specialistutbildningen i ortodonti i Stockholm. Professor Lundström i ortodonti var emellertid ytterst tveksam att anta en kvinnlig tandläkare på sin avdelning för utbildning. På eget bevåg åkte Birgit 1954 till Wien under några månader för att skaffa de meriter hon behövde. Hon blev antagen till sin drömutbildning och fick så småningom sin specialistexamen i ortodonti. Samtidigt började hon sin forskarkarriär. Hon erhöll tjänst 1957 vid Tandläkarinstitutet i Umeå. Birgit disputerade 1961 på en avhandling om innervation av käkleden och blev 50 år senare 2011 jubeldoktor vid Karolinska Institutet. Som övertandläkare och docent i Umeå arbetade Birgit bland annat med vården av barn med kraniofaciala missbildningar.

1969 kom Birgit till Göteborgs universitet som professor i ortodonti och var då den första kvinnan i Sverige att bli professor inom odontologi. Under sin tid som chef på avdelningen för ortodonti var hon handledare för 19 avhandlingar och av de som disputerade blev 8 sedemera professorer. Hennes forskning har genom åren resulterat i mer än 200 artiklar. ”Forskning är för mig som att lägga ett stort pussel, där varje nytt resultat blir en ny pusselbit som passar in i det jag redan lagt. Jag har alltid varit nyfiken på hur nästa pusselbit kan se ut, och den nyfikenheten driver mig fortfarande” sade hon vid ett tillfälle för 5 år sedan i en intervju i Sahlgrenska akademins nyhetsblad ”Akademinliv”. Birgit var in i det sista fortfarande vetenskapligt aktiv med fokus på craniofacial växt och utveckling.

Årets vårfest på Donsö den 27 maj, 2016 lockade bara ett fåtal GTS-medlemmar
trots det kraftigt subventionerade priset.

Efter en sjötur från Lilla Bommen med den chartrade Börjesonsbåten ”Lyrön”
anlände vi till restaurang Isbolaget längst ut på piren i Donsö hamn.
Där blev vi serverade en härlig skärgårdsbuffé med vitt vin därtill.

Vi hade restaurangen för oss själva fram till 21-tiden då övriga
gäster anlände till lokalen.

Dansbandet ”Icebreaker” från Donsö underhöll oss sedan och spelade bitar
från 60- och 70-talet.

   

Klockan 00.30 gick sedan båten tillbaka till Lilla Bommen och vi hade då
med oss ytterligare ett fint minne av en GTS vårfest.

(text o foton CG Emilson)

Årets dechargemöte hade lockat ca 40 medlemmar att komma och höra
om den ekonomiska ställningen för GTS under år 2015.

     Henrik Hjelte, GTS nye kassör, meddelade den glädjande
nyheten att GTS efter många år med förlust nu äntligen kunde uppvisa en bra vinst
under 2015. Medlemmarna gav styrelsen ansvarsfrihet.
Mötet fortsatte med en presentation av kvällens sponsor, Cliniclands. 

   Falk Andersson berättade att företaget startade för 3 år sedan
och har redan uppnått en god omsättning. Cliniclands är en handelsplattform som tillhandhåller
marknadens största sortiment av material och varumärken till tandläkarkliniker. De har en
användarvänlig ”webshop” som tar emot beställningar dygnet runt och agerar som klinikens
personliga inköpare. Anledningen till att de startade var att de ville återställa balansen på
marknaden där idag några stora aktörer dominerar. Dessutom har inte tandvårdspersonal tillräcklig
tid till att leta runt bland dentaldepåerna för att hitta varor till fördelaktigaste priset.

      GTS stipendiat Jan Derks berättade sedan om sin forskning som handlade
om ”effectivness” av implantatterapi i Sverige. De flesta publicerade långtidsstudier har visat goda resultat
men de har utförts vid universitets- eller specialistkliniker och i selekterade patientgrupper. Hur
behandlingsresultaten är då implantatterapi har utförts under vardagliga förhållanden är mindre känt och
denna frågeställning har Jan intresserat sig för. Under 2003 godkände försäkringskassan sådan terapiform
för ca 25 000 patienter.  Ur detta material har 4716 patienter fått en enkät 6 år efter protesens utelämnande
och journaluppgifter från 2765 av dessa patienter kunde insamlas. Tidiga implantatförluster förekom i 4,4% av
alla patienter (1,4% av implantaten). 596 patienter kunde undersökas vid en 9-års examination och bland dessa
patienter uppvisade 4,2% sena implantatförluster (2,0% av implantaten). Totalt drabbades 7,6% av alla
patienter av implantatförluster över 9-årsperioden. 14,5% av patienterna diagnosticerades med
måttlig/svår peri-implantit (blödning vid sondering & >2 mm benförlust) vid 9-års undersökningen.

           
Sedan intog konsthandlaren Paul Tomassen podiet och berättade om ”Konst nu – en ingång
till konstvärlden”. Paul har sedan 1990 ett konstgalleri på Götabergsgatan i Göteborg med inriktning på
samtida konst. Med sig hade Paul ett antal tavlor och färgtryck som han visade och berättade om. Han
menade att för att slå igenom som konstnär måste man idag få in en fot hos ett stort konstgalleri och då
får man i Sverige bege sig till Stockholm med dess större folkmängd. Nya trender inom konstvärlden var
gatukonst (grafiti) som blivit mer accepterat. Han kom även in på fotokonst där konstnären tar fotografiska
bilder och bearbetar dem med dataprogram och kompletterar dem med påmålade färger och motiv.

Efter mötet fick vi en härlig fisksoppa med vitt vin därtill samt till kaffet en riktigt läcker chokladkaka.

(text o foton CG Emilson)

Resistenta bakterier i fokus på årets första allmänna möte

GTS´s nye ordförande Bengt Hasseus hälsade alla välkomna till årets första allmänna möte den 10 mars 2016. Bengt började med att avtacka Anna Brogren med blommor och kuvert för hennes två fina år som ordförande. Han nämnde sedan att kansliet kommer att flytta till annan lokal i huset samt att ventilationen behöver ses över.

   Företaget Prodentor var kvällens sponsor och vd för företaget Niels Rask berättade om deras affärsidé. Denna går ut på göra det enklare och billigare för små tandkliniker att göra inköp av olika dentalmaterial och varor. Företaget har idag över 380 privata tandkliniker som medlemmar och kan därigenom  förhandla fram lägre priser på dentala inköp.

   Därefter var det David Öhmans tur att som GTS stipendiat berätta som sin forskning som handlade om perfusion i strålbehandlat käkben. År 2010 diagnosticerades 1270 fall av huvud-halscancer vilket utgjorde 2,3% av alla cancerformer. Det har skett en 11%.ig ökning mellan 2008-2013. I västvärlden är huvud-halscancer den 5-6 vanligaste cancerformen. Femårsöverlevnaden ligger på 67%. Vid strålningsbehandling ges en dos mellan 45-70 Gy vilket konventionellt innebär 2 Gy per dag 5 dagar per vecka i totalt 7 veckor. En biverkan kan vara risken för osteoradionekros (ORN) som ökar vid doser över 50 Gy. Det är svårt att ställa diagnos tidigt av ORN och därför svårt att sätta in behandling tidigt. Att mäta genomblödning i strålad vävnad kan vara ett sätt att tidigt kunna ställa diagnos på ORN och målet med Davids forskning är att hitta en metod som mäter perfusionen. Han utvärderar en apparat (O2C) som kombinerar spektroskopi och Laser-Doppler. Denna mäter mängden erythrocyter och haemoglobin till vävnaden.

    Kvällen huvudföreläsare var docent Christina Åhrén, infektionsläkare och klinisk mikrobiolog på Sahlgrenska. Titeln var ”Resistenta bakterier i Sverige och i världen – problem eller inte?” Hon arbetar idag med STRAMA (Samverkan mot antibiotika resistens). En bakterie kan bli resistent naturligt eller genom förvärvad resistens.  Resistens har alltid funnits och är en skyddsmekanism hos bakterierna men kan även uppkomma genom mutationer. Resistens kan spridas genom celldelning, överföring av genetiskt material mellan bakterier eller att resistenta stammar överförs mellan individer. Antibiotika driver resistensutveckling i negativ riktning genom att resistenta bakterier anrikas och sprids i närvaro av antibiotika. Antibiotika används inte bara inom medicinsk vård utan även inom veterinärmedicin och jordbruk. Antibiotika på recept har visat en minskning i Sverige och också hos tandläkarna som i VGR står för 6,5% av recepten. Antibiotikaresistens är en tickande bomb och kostar för de som drabbas mycket lidande och pengar. I Europa dör årligen ca 25 000 personer av resistenta bakterier. Christina har fokuserat sitt arbete på multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamase)-bildande bakterier. Dessa ökar i hela världen och Sverige hade förra året 116 fall med ESBL bakterier. De kommer oftast genom import (patienter, resenärer, livsmedel). Ca 30% riskerar att bära på resistenta bakterier efter utlandsresa, t.ex från Thailand, Indien eller norra Afrika. Christina nämnde att vi kan inte stoppa men kanske bromsa utvecklingen genom goda livsmedelsrutiner, t.ex rent vatten, god handhygien och goda vårdhygienrutiner. Samt inte minst att använda vid behov rätt antibiotika med rätt indikation och med rätt dos och längd på användandet.

Efter föredraget gick vi ner till festvåningen där GTS bjöd på härlig fiskmiddag.

(vid pennan C.G. Emilson)