Protokoll nr 2 fört vid GTS´s ordinarie sammanträde
den 22 februari, 1999.    

Sammanträdet ägde rum i Sällskapets lokaler på Erik Dahlbergsgatan 9, Göteborg.

Närvarande:    Ordföranden Jan Holmström, hedersledamöterna Ulf Kewenter, Bo Krasse och Sverker
                         Toreskog, samt ett 35-tal övriga medlemmar.

Dagordning: 
§1.    Ordföranden Jan Holmström hälsade samtliga närvarande hjärtligt välkomna och förklarade mötet
         öppnat.
§2.    Ulf Kewenter och Sverker Toreskog utsågs att justera dagens protokoll.
§3.    Föregående mötesprotokoll godkändes och lades till handlingarna.
§4.    Ordföranden rapporterade:
         - att det inkommit ett brev från tandläkare Margareta Parén, GTS´s klubbmästare, som fn. tjänstgör
           på Grönland. Jan läste ur Margaretas trevliga brev.
         - om den sk. folkhälsokampanjen om parodontit.
         - att det bildats en "etiska rådets expertgrupp", med uppgift att hjälpa tandläkare som blivit anmälda
         till HSAN.
§5.    Tandläkarna Maria Cetinic, Erik Kristenson, Anders Ljungné och Per Tynelius invaldes enhälligt i
         Göteborgs Tandläkare-Sällskap.
§6.     Inga fackliga ärenden fanns att rapportera. Inga övriga ärenden fanns att diskutera.
§7.     Därefter lämnade ordföranden ordet till kvällens föredragshållare professor, med.dr. Annica
          Dahlström. Hon presenterades av Héléne Borrman: Annica är forskare på nervsystemet och
          hjärnan sedan 30 år, professor i histologi och neurobiologi vid Medicinska Fakulteten, Göteborgs
          Universitet (GU), president of the European Soc. for Neurochemistry, f.d prorektor vid G.U, mm.
               Annica inledde sitt föredrag med en genomgång av nervsystemets uppbyggnad och dess
          utveckling under fosterlivet. Fosters hjärnor utvecklas enligt en kvinnlig mall och differentieras
          därefter efter vilka hormoner som bearbetar den feminina grundmodellen. Avgörande är vilka
          receptorer som finns hos individen. Anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga skillnader
          har alla sin bas i hjärnan. Annica gav exempel på de strukturella och fysiologiska skillnader som
          finns mellan manliga och kvinnliga hjärnor. Skillnaden grundläggs under mycket tidig ålder.
          Manliga hjärnan primas under fostertiden, där andra trimestern och de första sex veckorna efter
          födseln är viktiga för maskuliniseringen av hjärnan. Steroidhormoner påverkar nervcellernas antal
          och utseende. Hormoner under den kritiska perioden bestämmer graden av uttryck av köns-
          länkade beteenden hos individen. Den bestäms då en gång för alla. Variationer i den vuxna
          individens beteende kan till viss del förklaras av skillnader i hormonnivåer under de kritiska
          perioderna under fosterstadiet. Skillnader kan även ses i mikroskop.
               Tvärsnittsytan hos Corpus Callosum är klart större hos kvinnor i relation till hjärnvikten, men
          även absolut. Det betyder att det finns fler nervförbindelser mellan höger och vänster hjärnhalva,
          vilket uppmuntrar till fler "samtal" mellan den skapande högra hjärnhalvan och den rationella
          vänstra. 
               Specialiseringen höger/vänster hemisphären utvecklas senare hos flickor. Högerhemisphärs-
          dominansen är etablerad hos pojkar redan i 6-årsåldern. Flickor visar först i 13-årsåldern klar
          sidodominans t.ex för speciella uppgifter. Flickor har plastisk adaptiv hjärna längre. Detta tror
          man kan vara förklaringen varför språkrelaterade utvecklingsstörningar har lägre förekomst hos
          flickor. Kvinnor använder båda hjärnhalvorna när de läser medan män bara använder den vänstra.
          Språkcentrum ligger på olika ställen hos kvinnor och män. Kvinnor använder färre hjärnceller då
          de räknar än vad män gör.
               Den kvinnliga hjärnan reagerar starkare på känslor. Detta är orsaken till att sorg drabbar kvinnor
          hårdare, de grubblar mer på relationer än vad män gör. Det kan förklara varför depressioner är
          dubbelt så vanligt hos kvinnor. Olikheterna ligger fr.a i reptilhjärnan, där det finns skillnader i dess
          uppbyggnad. En stor del av vårt könstypiska beteende är troligen orsakat av denna skillnad. Det
          är denna ormhjärna som kommer fram efter ett par nubbar.
               Avslutningsvis konstaterade Annica att vi är olika, tänker olika, har olika språk och ser saker på
          olika sätt. Den mänskliga hjärnans totala potens kan bara komma till sin rätt om vi samarbetar!

          Justerat                         Vid protokollet
          Jan Holmström               Maria Cott Bratthammar          Ulf Kewenter        Sverker Toreskog
          Ordförande                     Sekreterare