10 mars 2016 2016-03-11

Resistenta bakterier i fokus på årets första allmänna möte

GTS´s nye ordförande Bengt Hasseus hälsade alla välkomna till årets första allmänna möte den 10 mars 2016. Bengt började med att avtacka Anna Brogren med blommor och kuvert för hennes två fina år som ordförande. Han nämnde sedan att kansliet kommer att flytta till annan lokal i huset samt att ventilationen behöver ses över.

   Företaget Prodentor var kvällens sponsor och vd för företaget Niels Rask berättade om deras affärsidé. Denna går ut på göra det enklare och billigare för små tandkliniker att göra inköp av olika dentalmaterial och varor. Företaget har idag över 380 privata tandkliniker som medlemmar och kan därigenom  förhandla fram lägre priser på dentala inköp.

   Därefter var det David Öhmans tur att som GTS stipendiat berätta som sin forskning som handlade om perfusion i strålbehandlat käkben. År 2010 diagnosticerades 1270 fall av huvud-halscancer vilket utgjorde 2,3% av alla cancerformer. Det har skett en 11%.ig ökning mellan 2008-2013. I västvärlden är huvud-halscancer den 5-6 vanligaste cancerformen. Femårsöverlevnaden ligger på 67%. Vid strålningsbehandling ges en dos mellan 45-70 Gy vilket konventionellt innebär 2 Gy per dag 5 dagar per vecka i totalt 7 veckor. En biverkan kan vara risken för osteoradionekros (ORN) som ökar vid doser över 50 Gy. Det är svårt att ställa diagnos tidigt av ORN och därför svårt att sätta in behandling tidigt. Att mäta genomblödning i strålad vävnad kan vara ett sätt att tidigt kunna ställa diagnos på ORN och målet med Davids forskning är att hitta en metod som mäter perfusionen. Han utvärderar en apparat (O2C) som kombinerar spektroskopi och Laser-Doppler. Denna mäter mängden erythrocyter och haemoglobin till vävnaden.

    Kvällen huvudföreläsare var docent Christina Åhrén, infektionsläkare och klinisk mikrobiolog på Sahlgrenska. Titeln var ”Resistenta bakterier i Sverige och i världen – problem eller inte?” Hon arbetar idag med STRAMA (Samverkan mot antibiotika resistens). En bakterie kan bli resistent naturligt eller genom förvärvad resistens.  Resistens har alltid funnits och är en skyddsmekanism hos bakterierna men kan även uppkomma genom mutationer. Resistens kan spridas genom celldelning, överföring av genetiskt material mellan bakterier eller att resistenta stammar överförs mellan individer. Antibiotika driver resistensutveckling i negativ riktning genom att resistenta bakterier anrikas och sprids i närvaro av antibiotika. Antibiotika används inte bara inom medicinsk vård utan även inom veterinärmedicin och jordbruk. Antibiotika på recept har visat en minskning i Sverige och också hos tandläkarna som i VGR står för 6,5% av recepten. Antibiotikaresistens är en tickande bomb och kostar för de som drabbas mycket lidande och pengar. I Europa dör årligen ca 25 000 personer av resistenta bakterier. Christina har fokuserat sitt arbete på multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamase)-bildande bakterier. Dessa ökar i hela världen och Sverige hade förra året 116 fall med ESBL bakterier. De kommer oftast genom import (patienter, resenärer, livsmedel). Ca 30% riskerar att bära på resistenta bakterier efter utlandsresa, t.ex från Thailand, Indien eller norra Afrika. Christina nämnde att vi kan inte stoppa men kanske bromsa utvecklingen genom goda livsmedelsrutiner, t.ex rent vatten, god handhygien och goda vårdhygienrutiner. Samt inte minst att använda vid behov rätt antibiotika med rätt indikation och med rätt dos och längd på användandet.

Efter föredraget gick vi ner till festvåningen där GTS bjöd på härlig fiskmiddag.

(vid pennan C.G. Emilson)