Allmänna mötet den 6 mars, 2019 2019-03-06

Gemytligt och intressant möte med
fullsatt vinprovning.

Allmänna mötet den 6 mars, 2019 gick i vinets tecken. Trots en liten kostnad
blev antalet platser snabbt besatta och de 62 medlemmar som kom fick en
mycket trevlig afton. Då ett annat sällskap hade hyrt in sig i konferenssalen fick
ordförande Margaretha Lindqvist hälsa oss alla välkomna nere i stora festsalen,
där Frida med medhjälpare hade dukat upp för vinprovning. Men innan vi fick
börja smaka på innehållet i de fyra vinglasen berättade Margaretha vad som
hänt på GTS sedan sist. Hon nämnde därvidlag att kvällen sponsor var
Implant Solution som hade dukat upp sina produkter i ett hörn av salen.

En av punkterna på kvällens program var en första genomgång av stadgarna
för Birgit och Holger Thilanders forskningsfond. Dessa föredrogs av
Claes-Göran Emilson som tillsammans med Gunnar Bergenholtz och
Kjell Ludvigsson hade arbetat en längre tid med att skriva ihop stadgarna
i enlighet med testamentet. Även förslag på justeringar i några paragrafer
i GTS´s allmänna stadgar presenterades. Medlemmarna godkände
föreslagna stadgar och tillägg.
 
    Därefter var det dags för GTS´s stipendiat Jack Hilon,
som berättade om resultaten av sin studie om ”influence of a single preoperative
dose of antibiotics on the early implant failure rate – a randomized clinical study”.
Han nämnde att tandläkarna i Sverige skriver ut 7% av all antibiotika. I sin studie
hade han 447 patienter som erhöll 963 implantat av fabrikaten Astra, Nobel och
Straumann. Preoperativt erhöll patienterna i testgruppen en engångsdos av 2 gram
Amimox antibiotika. Resultaten visade på 44 misslyckade fall men där man kunde
se att administrering av en engångsdos av antibiotika i anslutning till fixtur-
operationen gav en mindre frekvens misslyckande. 

 
   Kvällens föreläsare Ulf Wagner intog sedan scenen.
Ulf är både kock och krögare på Sjömagasinet och undervisar dessutom på
Institutionen för mat, hälsa och miljö vid Göteborgs universitet. Han berättade
om sin gastronomiska resa med viner från departementet Gironde i sydvästra
Frankrike kring staden Bordeaux. Regionen anses ofta vara världens mest
framstående för röda kvalitetsviner. Kännetecknande för vinerna är att de inte
görs av en enda druva, utan en blandning av druvor.
       Ulf började med en snabb exposé av historien om Bordeauxviner med
början från 300 år före Kristus då romarna började med vinframställning.
Ett annat år var 1152 då staden Bordeaux blomstrade tack vare vinproduktionen.
1855 började man klassificera vinerna i Bordeauxdistrikten Médoc och
Sauternes, en klassificering som fortfarande gäller. 1870 slog vinlusen till
i Bordeaux. Vinlusen (Phylloxera) är en art i insektfamiljen dvärgbladlöss
och är en från USA härstammande skadeinsekt på vinrankor. Denna vinlus
slog till stor del ut den europeiska vinproduktionen då den attackerade
rotsystemet. För att råda bot på detta ympade man in druvsorterna på
amerikanska resistenta rotstockar. Dessa vinstockar på amerikanska
rotsystem dominerar helt idag. 1935 grundade Baron de Roy, en fransk
vinodlare, Institut National des Appellations d'Origine (INAO) som blev
basen för franska vinlagar. Vindistriktet Bordeaux producerar idag 2,3%
av alla världens viner, 750 miljoner flaskor varav 241 miljoner går på export.
Den största delen av produktionen i Bordeaux består dock av enkla och lätta
röda viner för vardagsbruk (50-65% av produktionen). Vita viner från
Bordeaux utgör endast 11% och roséviner 4%. Det finns10.000 odlare som
ger arbete till 56.000 personer. Bordeaux har 57 delområden (appelationer).
Hörande till Bordeauxdistriktet är också området Graves strax söder om
staden Bordeaux. Här görs också till största delen röda viner. Inom distriktet
Graves finns dock de högt värderade söta vita Sauternesvinerna. Bland de
röda vinsorterna är Cabernet Sauvignon mest känd medan Merlot är den
mest använda. Andra kända druvsorter är Cabernet Franc och Petite Verdot.
 
Efter denna genomgång var det dags för den efterlängtade provningen av

    rödvinerna i de 4 glasen.
Vi luktade och smakade och försökte komma fram till vilket vin som hade
bäst doft och smak. Det var inte lätt trots att priserna på de fyra vinerna
varierade från 149 kr upp till det dyraste på 789 kr (Charteau Langoa Barton,
se vinlistan).
Till den goda middagen drack vi ett något enklare och billigare bordsvin från
Bordeaux (Chateau de Seguin) som också smakade gott och passade mycket
väl till maten. Det blev en minnesvärd kväll för oss alla GTS-are.

 

(Text: CG Emilson, foton: K Ludvigsson)